Flera bilar hamnade i diket på väg 113 Foto: Mikael Nilsson

Varning för svårt väglag

Uppdaterad
Publicerad

Ovädret med klass 2-varning fortsätter på sin väg norrut. Under torsdagen kan framförallt Västerbotten, Västernorrland och Ångermanland drabbas av hårda vindar och snö.

Ovädret som drabbade södra Sverige i början av veckan rör sig under torsdagen uppåt mot Västerbotten, Västernorrland och Ångermanland. Vid kusterna finns det risk för översvämningar och SMHI avråder från att gå ut om man inte behöver.

– Snön ligger på och det är blåsigt. Det kommer att vara besvärligt väglag, risk för drivbildning och besvärligt i största allmänhet. Om man inte behöver ska man inte ge sig ut, säger Caroline Vahlberg, meteorolog på SMHI.

– Det är framförallt  i nordöstra Ångermanland och upp över södra Västerbotten där det ser ut att bli riktigt besvärligt. Den sydostliga pålandsvinden förstärker och i kombination med vinden är det risk för snödrev. Det är risk för att det blir besvärligt även i Norrbottens kustland senare, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen.

I de värst drabbade områdena kan det komma upp till 30 centimeter snö och en klass 2-varning är utfärdad av SMHI. Varningen kommer åtminstone att ligga kvar till och med torsdag eftermiddag.

Även i södra Sverige var väglaget besvärligt under morgonen.

– Vi har fått rapporter om att det generellt är väldigt halt på vägarna i hela Västsverige, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket till SVT Nyheter.

”Kraftiga sidvindar”

I onsdags drabbades tusentals hushåll, de flesta av dem belägna i Skåne och Blekinge, av strömavbrott, trots att vissa elbolag hade förstärkt beredskapen på grund av det väntade ovädret. Kristinehamn, Halmstad och Falkenberg är några av de drabbade områdena. Fallna träd och grenar som hamnade på elledningar låg bakom strömlösheten.

Skåne drabbades hårt av ovädret. Ett stort antal trafikolyckor rapporterades. I många fall handlade det om vindkänsliga fordon, som till exempel lastbilar, som hade blåst ner i diket. Flera bussar gled av vägen.

Tre flyg omdirigerades från Skavsta flygplats till Arlanda. 

– Det är piloterna som har tagit beslutet att landa på Arlanda istället. Det är kraftiga sidvindar och vi har inte lika många landningsbanor hos oss som det finns på Arlanda, sade Peter Steinmetz, VD på Skavsta flygplats.

Piloterna ska ha försökt landa på Skavsta flygplats men gjort bedömningen att det är säkrare att landa på Arlanda istället. 

– Vi vet inte hur det blir med de andra flygen som ska landa eller flyga. Piloterna kommer att avgöra vad som händer när det närmar sig. Vi råder passagerarna att kolla detaljerna på vår hemsida, sade Peter Steinmetz, VD på Skavsta flygplats.

Dessutom ställdes färjor in under dagen.

Inställda tåg

Invånarna i Falkenberg fick se upp för flygande prylar. Lösa föremål som plåt och isolering flög omkring över Hamnvägen. Räddningstjänsten i staden uppmanade boende att inte gå ut.

En lång stund var det stopp på trafikväg E6 på Hallandsåsen. Orsaken var att lastbilar inte kunde ta sig uppför backen på grund av väglaget, vilket fick en stor påverkan på trafiken, enligt Trafikverket.

Även tågen drabbades av ovädret. Trafikverket ställde in tågtrafiken på flera sträckor i landet.

”Riskerar att blåsa av bron”

Ölandsbron stängdes av för trafik med vindkänsliga fordon på grund av vindbyar på 28 meter per sekund.

– Vindkänsliga fordon riskerar att blåsa av bron och hamna i vattnet. När det drar iväg upp mot 30 meter per sekund ökar risken för höga fordon, sade Bengt Olsson på Trafikverket.

Vindkänsliga fordon kan till exempel gälla de fordon som är höga eller väldigt långa. Det kan alltså även handla om bilar med släp.

– Även om de inte hamnar i vatten riskerar de att förorsaka trafikolyckor, särskilt om vinden kombineras med halkan. Den sammanlagda bedömningen blir att vi måste hålla igen för att det inte ska inträffa olyckor, säkerhetsfrågan är det viktigaste.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.