Foto: Grafik: Linnea Heppling.

Så tycker lärarna om nya betygssystemet

Uppdaterad
Publicerad

En klar majoritet av de lärare som svarat på SVT:s enkät är nöjda med att nya betygssystemet har fler steg. Som en svaghet lyfter däremot många av lärarna att elevens sämsta prestation blir avgörande när betygen sätts. Här kan du se andra styrkor och svagheter som lärarna lyfter fram.

SVT Nyheter har frågat 150 lärare på 50 slumpmässigt utvalda skolor vilka styrkor och svagheter de ser med de nya betygen. De har fått svara fritt, men ändå återkommer omdömen tydligt, både positiva och negativa. Knappt två tredjedelar har svarat.

Den tydligaste styrkan lärarna som svarat ser är helt klart att den nya betygsskalan har fler betygssteg än den gamla. Den här styrkan har över 60 procent av de som svarat nämnt. De skriver bland annat att ”... jag slipper sitta med + tecken som inte ger något i verkligheten” och att ”... betygsskalan känns rättvisare...  Fältet för G var för stort och många som fick G+/VG+ var besvikna”.

Nya betygssystemet

Var femte lärare som svarat, 20 procent, tycker också att de nya betygen är tydligare. Bland annat skriver en lärare att det är en ”större tydlighet vad som krävs för de olika betygsstegen” och en annan gillar tydligheten med att eleven ”För att nå ett C måste man nå C på alla kunskapskrav”.

De tuffa kraven en svaghet

Några lärare lyfter också kravet att alla kunskapskrav måste vara på en viss nivå för att nå det betyget som en styrka.  En lärare skriver till exempel att det nu ”inte går att ”smita undan” vissa kunskaper genom att vara duktig på andra”.

Men just de tuffa kraven ser många andra lärare som en svaghet. 20 procent har nämnt detta som en svaghet. De skriver bland annat att ”ett misslyckat moment kan dra ner betyget till just det betyget som eleven har som lägst”, ”att det någonstans blir elevens sämsta prestation som blir avgörande” och att effekten kan bli att ”eleverna upplever att det är meningslöst att anstränga sig på vissa moment om de redan fått lågt betyg på något”.

Luddiga formuleringar öppnar för tolkningar

Nästan 40 procent av de lärare som svarat ser det som en svaghet att det i kraven finns otydliga begrepp. Bland annat skriver lärarna att det är ”luddiga formuleringar kopplade till de olika nivåerna”, ”Vad menas ex. med nyanserat?” och att ”språket i kriterierna ger utrymme för olika tolkningar och därmed olik bedömning”. Flera lärare ser också problem med att kommunicera kriterierna och att ”värdeorden som används i kunskapskraven är väldigt svåra att exemplifiera för eleverna” och att ”man kan tolka på många olika sätt och det är inte lätt för elever/föräldrar att förstå”.

Samtidigt har flera lärare svarat att de svagheter de ser ligger mer ligger i hur de nya betygen implementerades i skolorna än i själva skalan. De skriver bland annat att det ”Reformen var ett hastverk – vi lärare fick ingen utbildning, inga klara direktiv och det är fortfarande så att lärare tolkar systemet på många olika sätt. Inte bra för eleverna!” och att ”vi lärare tolkar den olika. Det märks i forum för lärare... Vi lärare skulle behöva mer utbildning”. 

Nya betygen och SVT:s undersökning

2011 infördes den nya betygsskalan, med betygssteg från det högsta betyget A till F, som innebär att eleven underkänns. En av avsikterna var att det ska finnas fler betygssteg än i den tidigare skalan med IG, G, VG och MVG.

Men kritiken mot bokstavsbetygen har varit hård, framför allt för att den varit svår att förstå och för att den innebär att det är elevens sämsta prestation på ett enskilt kunskapskrav som blir utslagsgivande.

Det finns tydliga kriterier för betygsstegen A, C och E. För att en elev ska få exempelvis ett A i betyg måste eleven nå A i alla kunskapskrav i ämnet. En elev som nått A i flera kunskapskrav men fått ett E i ett område har inte heller uppnått kraven för ett C och kan i bästa fall få ett D. Men tanken är att lärarna ska ge eleverna fler möjligheter att visa vad de kan, så att eleven i bästa fall kan nå ett högre betyg.

SVT ville försöka få en tydligare bild av lärarkårens åsikter kring betygssättning och det nya betygssystemet, än vad enskilda intervjuer kan ge. För att resultatet inte skulle spreta för mycket valde vi att dra ett slumpmässigt urval av 50 gymnasieskolor som alla erbjuder samhällsprogrammet.

Listan över skolor fick vi från Skolverket och därefter letade vi fram mejladresser till tre lärare som i huvudsak undervisar på samhällsprogrammet på varje skola. En i vardera av de tre ämnena svenska, matematik och engelska. I de fall informationen inte fanns på skolans webbsida kontaktade vi skolan.

150 lärare fick enkäten och 95 har besvarat den, vilket ger en svarsfrekvens på 65 procent. Det är förhållandevis jämn fördelning av de tre olika ämnena.

Dela med dig av dina erfarenheter om det nya betygssystemet

Är du lärare, elev eller förälder och har åsikter om det nya betygssystemet? Hör av dig till oss via Facebook, Twitter eller mejl.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nya betygssystemet

Mer i ämnet