Foto: SVT

Skadedjur hotar svenska kulturarvet

Uppdaterad
Publicerad

Skadeinsekter, gnagare och mikroorganismer utgör ett allt större hot mot det svenska kulturarvet. Och för att skydda museisamlingar, till exempel med uppstoppade djur, prövas nu nya giftfria bekämpningsmetoder – mot tidigare då DDT kunde användes mot skadedjursangreppen.

Niklas Apelqvist, intendent Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm, visar upp en sönderäten fågel, helt omöjligt att se att vilken art det är.

– Det är en gröngöling, utan fjädrar. Pälsängrar har ätit upp i princip allt. Man ser bara vingpennor och lite hud, säger Niklas Apelqvist.

– Skadedjuren kan göra hål i textilier, äta upp papper i böcker och på konst, dom borrar hål i trä och kan göra stora skador i kulturarvet. Det är allvarligt, säger Lisa Nilsen, utredare på Riksantikvarieämbetet.

Samordnad europeisk kontroll

Tidigare kunde DDT och arsenik sprutas för att skydda kulturella föremål mot oönskade angrepp. Men skadedjuren har blivit allt mer resistenta, samtidigt som flera bekämpningsmedel förbjudits.

I Europa pågår nu en så kallad skadedjurskontroll, ett försök att standardisera metoder för att skydda kulturarv i de olika länderna, och då bland annat med förebyggande metoder.

– Det handlar om hur man organiserar städningen, att frysa och värma upp föremål, istället för att använda gifter. Och om föremål flyttas mellan olika arkiv och muséer, så ska de läggas in i ett speciellt rum, en sorts karantän, så man kan observera om det finns några skadedjur, säger Lisa Nilsen.

Det finns också regler om att personalen bara får äta på vissa platser, eftersom smulor kan dra till sig skadedjur. Dessutom kontrolleras mattor, sprickor i väggarna, och insektsfällor, till exempel klisterremsor, läggs ut för att se vilka insekter som kan finnas i lokalerna. Och föremål läggs in i täta påsar för att ta bort syret.

“Skadedjur kommer alltid att finnas”

– I det här fallet är skadedjuren larver och fullvuxna skalbaggar, säger Niklas Apelqvist, då han visar upp en samling delvis uppätna nattfjärilar som förvarats i en till synes välomsluten trälåda.

– Jag tänker ibland att skadedjuren inte är så välkända på våra institutioner, men det är jätteviktigt att vi bekämpar angreppen. Skadedjuren kommer ju alltid att finnas, men vi vill inte att våra kulturarvsföremål ska bli förstörda, säger Lisa Nilsen.

Vad kan till exempel en höjd medeltemperatur innebära?

– Då kan arter som i dag inte finns på våra breddgrader komma in i landet, bland dem termiter, som utgör ett jätteproblem i bland annat i Italien och Frankrike, säger Lisa Nilsen.

– Det finns ju indikationer på att det blir varmare. Blir det fuktigare kan både svampar och bakterier få bättre förutsättningar att klara sig, vilket kan ställa till med fler problem som rötangrepp, säger Niklas Apelqvist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.