”Nu visar det sig att många låter bli av att välja yrkesutbildningarna för att man vill ha högskolebehörighet och inte hamna i ett b-lag med sämre möjligheter till framtida utveckling”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindblom i ett pressmeddelande.
Mats Söderberg på Sveriges kommuner och landsting är inte förvånad över utvecklingen.
Elevernavill ha så många dörrar som möjligt öppna till senare högskolestudier, säger Söderberg.
–Det är kanske först under gymnasiet man bestämmer vad man villarbeta med. Då väljer man ett generellt program.
Idebatten om det nya upplägget av yrkesprogrammen sägs det ibland att elevernavisst kan skaffa sig högskolebehörighet under gymnasietiden. Men riktigt såenkelt är det inte, säger Mats Söderberg.
-Mankan skaffa sig grundläggande högskolebehörighet, men ska man också habehörighet för en viss sektor inom högskolan kan det tillkomma ytterligarebehov. Det kan vara svårt att orka med att lägga på en massa kurser.
SKLhar tidigare varnat för utvecklingen, fortsätter Mats Söderberg.
–Vi har sagt att rågången mellan yrkesutbildningar ochhögskoleutbildningar inte är så bred. Utvecklingenligger mitt emellan, säger Mats Söderberg.
Vill se fler övergångar
SvensktNäringsliv har också varnat för en ”olycklig utveckling” med syfte påatt många företag saknar nyckelkompetens. I en debattartikel i SvenskaDagbladet förra veckan efterlyste utbildningsansvariga för 13 olikaarbetsgivarförbund fler övergångar från gymnasieskolan till yrkeslivet. De villbåde se fler platser i yrkeshögskolan och permanenta platser på yrkesvux, detvill säga yrkeskurser inom komvux.
ÄvenSKL vill se fler övergångar mellan gymnasiet och arbetslivet:
–I det korta perspektivet behövs fler platser på yrkesvux för attklara personalbehovet. Och vi är också i behov av att eleverna på de högskoleförberedandeprogrammen snabbt kan komma ut i exempelvis vård- och omsorgssektorn, sägerMats Söderberg.