För tre-fyra år sen blev var fjärde elev på Nossebro skola i Essunga kommun inte behörig till gymnasiet och betygen var generellt låga.

Det var så illa att när Sveriges Kommuner och Landsting för första gången jämförde skolor i kommunerna visade det sig att Essunga tillhörde bottenskiktet.

Men utan att få mer pengar gjorde skolan en omstart och bestämde sig för att alla elever både kan och ska nå målen.

-Förut var det lätt att säga ”vi kan inte göra mer för den här eleven”. Men nu har vi insett att det inte handlar om att det är fel på eleven, utan det är vi som måste anpassa oss. Funkar inte ett sätt så måste vi anpassa igen. Vi får aldrig ge upp, säger specialpedagogen Johanna Lundén.

Fler lärare i klassrummet

Med stöd i forskningen ändrade skolan dessutom sitt sätt att hjälpa eleverna. I dag sorteras inte eleverna längre in i mindre grupper. I stället är det fler lärare i klassrummet.

-Det är med skräckblandad förtjusning man släpper in en kollega. Det tog mig några veckor att anpassa mig, men nu tycker jag att det fungerar mycket bättre när vi är två i klassrummet, säger läraren Peter Jardefur.

-Vi har haft många extra lärare i vår klass. De förklarar en extra gång så att man verkligen förstår och man får hjälp fortare, säger eleven Louise Johansson.

Alla nior behöriga

Och arbetet har gett resultat. I våras var alla nior behöriga till gymnasiet och betygen bland de bästa i landet.

Hur ser du på risken att ni bara har blivit mer generösa med betygen?

-Det är klart att det finns belackare som säger att ”det är ju inte så svårt, det är bara att rektorn går runt och säger att nu ska vi sätta högre betyg.” Men så fungerar det inte. Lärarna har en yrkesstolthet.

-Samtidigt är det väl så att när man har hårt fokus på måluppfyllelse kan det finnas enskilda tillfällen då någon kanske sätter något för högt betyg, säger rektor Lasse Björkqvist.

Ulrika Zaccheus