Foto: SVT

Hon föddes utan livmoder – nu väntar hon barn

Publicerad

Hanna Skanne och hennes man Ismael går i väntans tider. I mars kommer deras efterlängtade lilla dotter. Flickan är deras biologiska barn men finns just nu i magen på en surrogatmamma i Georgien.

– Det känns som om något riktigt stort är på gång att hända. Det är ofattbart och vi så tacksamma och lyckliga över att vi kommit så här långt på vägen. Jag har i halva mitt liv blivit intalad att jag aldrig kommer att kunna få biologiska barn, så detta är helt otroligt för mig och min man.

Föddes utan livmoder

Hanna Skanner föddes utan en livmoder och kan inte bli gravid och bära ett barn själv. Hon och hennes man ställde sig i adoptionskö men efter många diskussioner bestämde de sig även för att testa ett surrogatarrangemang . Ett beslut som inte var helt självklart.

– Jag var oerhört skeptisk till surrogat i början eftersom jag hade hört talas om kliniker i Indien som misskötts sig enormt, säger Hanna.

Paret ändrade sig efter att ha talat med en bekant som hämtat hem sin son genom surrogat i Indien och som talade mycket gott om klinken där. Hanna och Ismael reste till Mumbai och gjorde två försökt med olika surrogatmammor men båda försöken misslyckades.

– Det var ganska deprimerande efter all energi och pengar som vi satsade i Indien. Men det positiva var att jag fick reda på att jag kan producera mina egna ägg.

”Viktigt att allt gick rätt till”

Efter att Indien stängt dörren för surrogatarrangemang vände paret sina blickar mot Georgien och en IVF-klinik i Tbilisi.

– Det kändes viktigt för oss att allt gick rätt till och att kliniken var en professionell klinik med seriösa läkare där surrogatmammorna blev omhändertagna på ett fint sätt.

Hanna var med i operationssalen när deras embryon fördes in i surrogatmoderna livmoder.

– Det var en otroligt känslosam upplevelse! Sedan fick vi vänta några veckor för att få reda på om embryona fäst och det visade sig att ett litet hjärta tickade där inne. Då kände vi en skräckblandad förtjusning men eftersom vi bara var i vecka fem så vi var väldigt försiktiga med att ta ut något i förskott.

Kostar uppemot 400.000 kronor

Surrogatmodern som Hanna och Ismael har anlitat får betalt varje månad. I slutet av graviditeten får hon en klumpsumma.

– Totalt ligger kostnaderna på runt 300.000 – 400.000 kronor för en genomförd graviditet. Om det skulle uppstå komplikationer står vi för det och då blir eventuellt summan något högre.

Funderade du något kring etiken i ett sådant här surrogatarrangemang?

– Vi hade forskat i frågan i nästan tre år innan vi tog steget. För oss var det absolut viktigaste att allt skulle gå till på rätt sätt, att det inte förekommer någon form av utnyttjande. Vissa saker var svåra att kolla upp såsom sjukvården på plats, men detsamma gäller ju också vid adoptioner. Ibland måste man förlita sig på att saker sköts på rätt sätt. Vi fick även varma rekommendationer av andra svenska par som använt kliniken i Tbilisi och det gjorde att vi vågade ta steget.

Komplex fråga

Surrogatmödraskap är en komplex fråga som väcker starka åsikter. Hanna ställer upp på intervjun eftersom hon säger att hon vill slå hål på de fördomar och den okunskap som hon tycker finns om surrogatprocessen.

– Vi har stött på negativa åsikter från både kompisar och släktingar som tycker synd om kvinnorna som ställer upp och att de blir utnyttjade av oss i västvärlden.

Du ser ingen risk i att surrogatarrangemang gör kvinnor och barn till handelsvaror?

– Nej, när en person väljer att ställa upp som surrogatmamma är det såklart av största vikt att det görs en utredning om hon är lämplig, att hon gör det av rätt anledning och att det är ett genomtänkt beslut. Det finns så klart alltid risker. Men om det är en anledning att säga nej, så bör man också se över förekomsten av adoptionsbyråer och IVF-kliniker världen över.

”Adoptioner är också business”

Hanna Skanne tycker att man ska reglera och skapa villkor som gör att möjligheterna att exploatera svaga grupper elimineras vid surrogatarrangemang. Hon menar också att många ser adoption som det ”goda” alternativet men påpekar att adoptioner också är business.

– Det kostar otroliga summor pengar. Överallt är vi i väst beroende av fattiga länder som inte kan ta hand om sina barn, eller av kvinnor som vill tjäna pengar på att vara surrogatmammor. Det är så världen ser ut, säger hon.

– Vi har frågat vår surrogatmamma om hennes motiv och hon säger att hon gör det av för sin familj av ekonomiska skäl. Hon får en klumpsumma på tre årslöner och kan till exempel bygga ett hus och kan sätta sina barn i skolan livet ut. Hon gör det även av humana skäl. Hon ger oss det största i livet och får vår dröm att gå i uppfyllelse.

Utredningen en besvikelse

Hanna Skanne är missnöjd med att regeringens särskilda utredare nu kommit fram till att Sverige ska ha ett fortsatt förbud mot surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården.

– Ja, jag är oerhört besviken eftersom samhället ser ut som det gör. Det blir svårare och svårare att få adoptera internationellt och det finns inga andra alternativ för oss. Det känns som om samhället inte riktigt bryr sig och det gör mig och alla andra som kämpar besvikna.

Hanna anser att altruistiskt surrogatmoderskap, där surrogatmodern ställer upp utan att få betalt, borde tillåtas i Sverige.

– Det hade underlättat enormt för alla de par som vi känner som då slipper åka jorden runt till främmande länder. Det finns människor som vill hjälpa till i Sverige, varför inte låta dem hjälpa till? Dessutom pratar man ofta om den fria viljan och rätten till sin egen kropp, men när myndigheten bestämmer att man inte får hjälpa sin vän, syster eller medmänniska att bära deras barn, så förlorar man den rätten.

Svägerskan är villig att ställa upp som surrogat

Hanna Skannes svägerska har erbjudit sig att ställa upp som surrogat om det var lagligt i Sverige.

– Då skulle vi kunna göra det på svensk trygg mark med god insyn i förfarandet och så skulle man minimera risken att allt inte går rätt till.

Ett argument mot att tillåta altruistiskt surrogatmoderskap är att det finns en risk att kvinnan känner påtryckningar eller ett inre tvång att ställa upp. Hur ser du på den risken?

– Jag ser det som ett löjligt argument. Det är samma som att påstå att kvinnor är svaga och inte vågar säga nej. Samma risk gäller i så fall i många andra fall exempelvis vid bloddonationer. Återigen, det gäller att sätta upp regelverk och skydd. Vänd på argumentet, ska man förbjuda att låta en människa bestämma själv vad hen vill göra för någon annan, för att det finns en risk att hen möjligtvis utnyttjas? I det stora hela så anser jag att surrogatarrangemang i Sverige kommer att kunna ske under väldigt kontrollerade former, precis som IVF och äggdonation redan gör.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.