– Jag är mycket glad över att samtliga partier ställt sig bakom det som numera är Sveriges position, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
EU vill stärka kontrollen av sin yttre gräns och väntas till sommaren ta beslut om hur medlemsstater, framförallt Grekland, ska förbättra sin gränsbevakning. Ett kontroversiellt förslag är att ett land som missköter sig ska tvingar acceptera att en EU-gränsstyrka sätts in. Sådana överstatliga åtgärder har Sverige traditionellt varit emot, men nu är en förändring av den linjen på väg.
– Vi vill säkra EU:s yttre gräns och tycker att alldeles för mycket tid har gått utan att kraftfulla åtgärder vidtagits, säger Ygeman.
Förankrades
Vänsterpartiets Linda Snecker uppger dock att hennes parti fortsatt är kritiskt till EU:s gränsbevakningsorgan Frontex och säger nej till att ge Frontex överstatliga befogenheter.
– Vi är extremt tydliga i den frågan, säger hon.
Snecker anser att det behövs helt andra lösningar på flyktingkrisen, framförallt att EU-länderna kommer igång med att omfördela asylsökande mellan sig.
Han förankrade på torsdagen regeringens linje i justitieutskottet.
Ygeman betonar dock att det ska krävs flera steg innan EU får sätta in en gränsstyrka mot ett EU-lands vilja. Först ska EU:s gränsbevakningsorgan Frontex göra en sårbarhetsanalys över bevakningen av den aktuella gränsen. Därefter ska EU utfärda rekommendationer som ska kunna vara bindande för det berörda medlemslandet. Först därefter kan det bli aktuellt med en EU-gränsstyrka.
– Om ett land efter att ha gått igenom hela trappan motsätter sig insatser, så menar vi att de också ska kunna vara tvingande, säger Ygeman.
Oklarheter
Moderaternas Beatrice Ask bekräftar att det finns stöd för regeringens linje och uppger att den nu blivit tydligare på ett par punkter, till exempel att ett beslut om att sätta in EU:s gränsstyrka inte ska tas av tjänstemän. Det ska ske med majoritetsbeslut i Frontex styrelse där alla EU-länder är representerade.
Ask pekar dock på att det fortfarande finns oklarheter som måste klaras ut innan den svenska linjen kan förankras även i riksdagens EU-nämnd. Det handlar framförallt om vad som ska krävas för att ta ett beslut om att sätta in EU-styrkan.
– Det måste vara den absolut sista utvägen, säger Ask.
Partierna är också överens om att man måste använda EU:s möjlighet att upprätta gränskontroller mot medlemsstater som missköter sina förpliktelser i passunionen Schengen.