Det är lektion i svenska för invandrare i Enköping, en kommun som själv anordnar SFI. Jenny Wibrell har i vanliga fall 39 elever i den här klassen, men just den här dagen är många borta eftersom det är en muslimsk helgdag, Eid.
– Vi har inte ens stolar till alla elever i klassrummen här, och när vi delar grupperna har vi inte rum att sätta en halvklass i heller, säger hon.
I Enköping har antalet SFI-studerande fördubblats – från 100 förra hösten till 200 nu i höst. Fler lär det också bli.
– Jag skulle kunna anställa tre SFI-lärare på heltid, men antalet elever ökar och då ökar förstås min efterfrågan på lärare, säger Ulrika Rongelid, som är tillförordnad rektor.
Assistenter täcker upp för behöriga lärare
Det råder brist på behöriga SFI-lärare runtom i landet, alltså legitimerade lärare med kompetens i svenska som andraspråk. I Enköping hoppas man få tag i behöriga, men tills vidare löser man det med elevassistenter som går in och stöttar i grupperna.
Man försöker samtidigt locka lärare som kan tänka sig att vidareutbilda sig och skaffa kompetens i svenska som andraspråk samtidigt som de arbetar.
Olika förkunskaper
Nivån på de som läser är mycket skiftande beroende på vilken bakgrund de har. Det är allt från högutbildade till personer som knappt har gått i skolan i hemlandet.
Eleverna delas upp i nivåer, och tanken är att de slussas vidare så fort de uppnått målen för en kurs. Det här gör också att grupperna hela tiden ändras eftersom det kommer nya elever efterhand.
Förlänger studietiden för eleverna
Jenny Wibrell sadlade om från lågstadielärare och trivs med jobbet, men hon är lite orolig över trycket och arbetsbelastningen både för egen del och för sina kolleger. Bristen på lärare får direkta effekter på elevernas studier.
– Studierna kommer att ta mycket längre tid. Om vi snittade på 15-20 elever så skulle det nog gå ganska snabbt att ta sig igenom SFI, men som det ser ut idag kan studietiden säkert bli dubbelt så lång, säger Jenny Wibrell.