Totalt kontrollerades bara omkring 1.100 av landets 3.772 dricksvattenanläggningar av kommunerna 2012. De enskilda vattenbrunnarna ingår inte i sammanställningen.
– Nuvarande nivå på myndigheternas kontroll av dricksvattenanläggningarna är oacceptabel. Under de senaste åren har det skett flera händelser där dricksvattnet blivit förorenat. säger Stig Orustfjord, Livsmedelsverkets generaldirektör.
Olika riskklasser
Dricksvattenanläggningar delas in i olika riskklasser. Därför ska vissa anläggningar kontrolleras oftare än andra. Av de anläggningar som ska kontrolleras varje år var det bara 52 procent som fick minst ett kontrollbesök 2012.
Utöver kommunernas kontroller ska vattenverken göra egna kontroller av dricksvattnet. Vattenverkens egen kontroll ingår inte i Livsmedelsverkets sammanställning.
– Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Kontrollerna av dricksvattenanläggningarna måste göras för att vi ska ha bra och säkert vatten i våra kranar, säger Stig Orustfjord.
Hormonstörande ämnen i dricksvattnet
Under de senaste åren har det upptäckts att perfluorerade alkylsyror (PFAA) har förorenat dricksvattnet i några dricksvattentäkter i Kallinge, Uppsala och Botkyrka, vilket SVT tidigare rapporterat om. De dricksvattentäkterna har stängts eftersom ämnet kan vara både hormonstörande och cancerframkallande.
Livsmedelsverket genomför nu en kartläggning i kommunerna för att ta reda på vilka orter som dricksvattnet kan ha förorenats av perfluorerade alkylsyror. Senast 1 april ska alla kommuner ha rapporterat sina resultat till Livsmedelsverket.
Sanktioner mot de som inte sköter sig
De vanligaste orsakerna till sanktioner är brister i vattenkvalitet, rengöring, lokaler, utrustning, och information. Om dricksvattenanläggningar inte uppfyller kraven i lagen kan myndigheterna som ansvarar för kontrollen utfärda sanktioner. 51 av kontrollerna 2012 resulterade i sanktioner. Det blev ett åtalsföreläggande, två förbud mot distribution av dricksvatten och 48 förelägganden, enligt Livsmedelsverket