– Det är anmärkningsvärt mycket, och särskilt eftersom det är de rättsvårdande myndigheterna. Det är ju myndigheter som allmänheten förväntas ha ett stort förtroende för och som själva ställer krav på medborgarnas regelefterlevnad, säger Maria Leijon, vid länsstyrelsen i Norrbotten, som samordnat rapporten från de 21 länsstyrelserna.
I fjol genomfördes 132 inspektioner av platser med kameraövervakning hos Polismyndigheten och Sveriges Domstolar. Av dem ledde 52 till olika anmärkningar.
Vanliga brister var bland annat att kamerornas upptagningsområde var större än vad länsstyrelsen gett tillstånd för, att skyltningen var dålig eller att tillstånd helt saknades.
På frågan om det beror på okunnighet, slarv, byråkratiska misstag eller medvetna överträdelser av tillstånden svarar Leijon:
– Jag tror att det finns alla varianter.
Med tillståndens gränssättningar ska länsstyrelserna bland annat se till att den personliga integriteten inte kränks. Om inspektionerna visar på anmärkningar kan det leda till muntliga tillsägelser eller förelägganden med hot om vite.
– Men också att det här uppmärksammas tror jag kan leda till förändringar, säger Leijon.