Sverige ska ha bredband i världsklass för att möta den digitala utvecklingen, och år 2020 ska nio av tio svenska hushåll och företag ha möjlighet att abonnera på bredband med en hastighet om 100 Mbit/s – det är regeringens mål.
Andelen som har tillgång till så snabbt bredband ökar och var uppe i 61 procent i oktober 2014, enligt Post- och Telestyrelsen (PTS). Men tittar man ner på läns- och kommunnivå är skillnaderna stora. I Västerbottens län har redan 75-76 procent av invånarna tillgång till fiber och bredband på minst 100 Mbit/s.
Motsvarande siffra i Kalmar och Dalarnas län inte ens är hälften så hög – 33 till 35 procent. Och i dalakommunen Malung-Sälen, som har ungefär 10.000 invånare, kan man endast tillgodose 3 procent av de boende med riktigt snabb uppkoppling.
”Fiber nästan obefintligt på glesbygden”
Den dominerande metoden som lyfts fram för att fler ska kunna få snabbare bredband är utbyggnaden av fiber. Ungefär varannan svensk hade förra året tillgång till bredband via fiber (54 procent), men bland de 1,1 miljoner svenskar som bor utanför tätort och småort har bara 13 procent den möjligheten. Den bilden känns igen i Dalarna.
– Det är väldigt markerat. Kommer du utanför tätorter är det mindre, och utanför småorter (mellan 50 till 199 invånare) är fiber nästan obefintligt. I ren glesbygd har vi mycket kvar att göra. Vi har som målsättning att alla orter med minst 50 invånare ska ha en fiberanslutning, säger Joakim Holback, chef för Länsstyrelsen Dalarnas bredbandskansli.
Pris: Från 4.800 till 54.000 kronor
Hur mycket villaägare kan få betala för fiberanslutning varierar stort, från 4.800 till 54.000 kronor enligt en rapport från PTS. Att dra fiberkablar kostar per meter och avstånden mellan hus på landsbygden trissar upp priserna. Det har gjort områden på landsbygden mindre attraktiva för kommersiella aktörer. Många landsbygdsbor som vill ha bättre uppkoppling får istället driva frågan själva, bilda byalag (en ekonomisk förening), jobba ideellt och söka statligt stöd som är öronmärkt för att bygga bredband på just landsbygden.
Men trots det har betydligt fler svenskar i till exempel Västerbottens och Norrbottens län tillgång till fiber och snabbt bredband än i mer tätbefolkade län som Kalmar och Blekinge.
I Västerbotten har man jobbat länge och strategiskt med bredbandsutbyggnad och att knyta ihop byarna, säger Helena Ingvarsson, handläggare på Jordbruksverket och som jobbar med bredbandsstödet.
– En del län har kanske inte haft samma drivkraft för att man haft andra alternativ till fiber som man tyckt fungerat bra, säger Helena Ingvarsson.
ADSL-stationer läggs ned
I en del kommuner valde man tidigare att satsa på bredband via ADSL, men nu börjar kopparnätet bli gammalt, konstaterar Helena Ingvarsson. På Jordbruksverket, som fördelar stora delar av bredbandsstödet till landsbygden, har man märkt att det pågår väldigt mycket planeringsarbete runtom i landet för att bygga ut bredband.
Dalarna är ett av de län där man valde att bygga ut ADSL, något man senare skulle konstatera var en stor felsatsning. Nu tas ADSL-nät på flera håll i landet ur bruk för att tekniken är för gammal. Den sista augusti lägger Telia ner sina ADSL-stationer i Dalarna.
– Flera av dessa orter är aktiva med att bygga egna fibernät, men det riskerar att bli ett glapp och det är väldigt olyckligt, säger Joakim Holback, chef för Länsstyrelsen Dalarnas bredbandskansli.
I Dalarna kommer kommunerna och länsstyrelsen att ansöka om EU-stöd på 100 miljoner, och skjuta till 100 miljoner själva, för att bygga ortssammanbindande nät. Trots att länet på pappret har långt kvar till bredbandsmålet tror man att 70 procent kommer att ha tillgång till snabbt bredband i slutet av 2018.
– Men den siffran gäller tillgång, bara för att det finns är det inte säkert att man vill koppla upp sig. Vi kommer inte att tvinga någon, säger Joakim Holback.