Foto: TT

Stora undersökningar om skolan släpps

Uppdaterad
Publicerad

Inom en vecka presenteras två stora internationella skolundersökningar Timss och Pisa. Timss är först ut i dag, men trots att undersökningarna fokuserar på samma ämnen ser de olika ut och mäter olika saker.

Paul Andrews är professor i matematikens didaktik vid Stockholms universitet. Med hjälp av frisläppta frågor från de två proven PISA och Timss, försöker han förklara skillnaden.  

– Frågan som ställs här är att givet de här tärningarna, vad ser du på deras baksida. En väldigt enkel matematisk uppgift, men se här alla ord du måste ta dig igenom, säger han och pekar på en fråga med tre långa stycken text.

Läget i svenska skolan 2016

– Här är en fråga från Timss, säger han och visar ett enkelt diagram.

– Det är få ord och sådant som barn känner igen från de flesta skolböcker i matematik.

Mäter olika slags kunskaper

Den kanske mest kända internationella skolundersökningen i Sverige är PISA, som görs av organisationen OECD. Men lika stor, och dessutom äldre, är Timss, som gjorts sedan 90-talet. Bakom står forskarsammanslutningen IEA.  

Båda proven fokuserar på ämnena matematik och naturvetenskap, men de görs med olika intervaller och för olika åldersgrupper; Pisa vänder sig till 15-åringar och Timss till elever i årskurs 4 och 8. Men även det de mäter skiljer sig åt. För medan Pisa mäter färdigheter och kompetenser eleverna antas behöva ha för att klara vardagen, utgår Timss från ländernas läroplaner och är alltså mer kopplad till skolan.

– Det är såklart inte enkelt eftersom läroplanerna är olika, säger Svein Sjöberg, professor vid universitetet i Oslo, men det är traditionellt lärostoff som finns inom ämnet matematik i olika länder. Uppgifterna liknar de man får i skolan och ligger nära läroplanerna både i matematik och naturvetenskap.  

”Timss mäter mattekunskaper bättre”

Paul Andrews ser samma skillnad och menar att det betyder att proven testar olika saker.  

– Timss bedömer matematiska kunskaper bättre och i större utsträckning än Pisa, eftersom Pisa har så mycket att göra med språk. Pisa testar elevers förmåga att hantera problem som uppstår i den verkliga världen och problem som gör det är ofta beskrivna i ord. Så det är väldigt olika hur de presenteras, säger han. 

För svensk del har resultaten i båda testen överlag sjunkit till under genomsnittet bland de länder som deltar, men tappet är större i Pisa än i Timss. Vilken av studierna vi bry oss om mest, beror enligt Paul Andrews på vad vi vill veta om eleverna.  

– Om du vill veta hur elevernas förmåga är att läsa och tolka text för att sedan lösa matematiska frågor, då är Pisa bättre. Om du vill veta hur väl eleverna klarar traditionell matematik, där är Timss troligtvis bättre.  

Timss 2015 presenteras på tisdagen och nästa vecka, den 6 december, presenteras Pisa 2015.  

Vad är TIMSS?

TIMSS står för Trends in International Mathematics and Science Study, och bakom provet står forskarsammanslutningen IEA, International Association for the Evalutation of Educational Achievment. 

TIMSS gjordes första gången 1995, då för elever i årskurs 6 och 7. Sedan 2003 görs provet i årskurs åtta var fjärde år, och sedan 2007 även i årskurs fyra. Syftet är dels att beskriva och jämföra prestationer i matematik och naturvetenskap, och dels att förstå trender inom länder och skillnader i prestation mellan länder. Sverige har deltagit i alla undersökningar utom en (1999).  

TIMSS 2015 skrevs i maj förra året och 600.000 elever från 57 länder deltog. I Sverige deltog nästan 300 skolor med årskurs 4 eller 8 och totalt deltog runt 9000 elever. Dessutom svarade 4500 föräldrar, 800 lärare och 290 rektorer på en enkät. 

1995 fick Sverige ett snittvärde på provet på 540 poäng i matematik. 2011 hade det sjunkit till 484 poäng. I ämnet naturvetenskap har poängen sjunkit från 553 år 1995 till 509 2011.  

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Läget i svenska skolan 2016

Mer i ämnet