Inrikes

Foto: Lisa Mattsson/TT

Sval sommar ger färre åskskador

Uppdaterad
Publicerad

Det kyliga sommarvädret har sina fördelar. Hittills i sommar har det åskat mindre än en tiondel så mycket som samma period i fjol.

Hos försäkringsbolagen gläds man över att åskskadorna minskar rejält.

För att det ska åska krävs varm luft som stiger uppåt och bildar moln som är utdragna på höjden. Förra året var en riktig åsksommar, med höga temperaturer både i luften och i vattnet.

14.000 urladdningar

158.000 blixturladdningar registrerades då av SMHI fram till den 22 juli – att jämföra med knappt 14.000 i år. Och med åskan kom också skador på elektronik, som tv, modem och datorer.

– Så här långt ser det mycket bättre ut i år, så det finns någonting positivt med den här ovanligt kalla sommaren, säger Susanne Fagerberg, skadechef på Länsförsäkringar i Uppsala.

Åskrelaterade skador färre

Fram till 1 juli i år fick Länsförsäkringar in 900 åskrelaterade skador, att jämföra med 2.500 samma period i fjol. Kostnaderna har sjunkit från 32 miljoner förra sommaren till drygt sju miljoner i år.

Även på försäkringsbolaget If märks fördelarna med årets lägre temperaturer.

– Det har varit väldigt lugnt på åskfronten i år. Vi hade betydligt fler åskskador förra sommaren, säger Jessica Källman, pressansvarig på If.

Fakta: Då åskar det mest

* Juli är den månad som har flest åskdagar över land, augusti har flest över havet. En trolig orsak är att vattentemperaturen då är högre.

* Vanligaste tidpunkten för åska är mellan klockan 16 och 17, svensk sommartid.

* I Sverige åskar det mest på Västkusten och minst i Lapplandsfjällen.

* Mellan åren 2002 och 2009 skedde i genomsnitt 170.000 blixturladdningar per år, under månaderna maj-september. En synlig blixt kan innehålla flera blixturladdningar.

* Om man räknar sekunderna från att blixten ses tills dundret hörs och delar med tre får man ungefärligt avstånd till blixten i kilometer.

Källa: SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.