Låntagare i utlandet är kraftigt överrepresenterade bland dem som missköter återbetalningen, konstaterar Riksrevisionen i sin rapport.

– Att endast 70 procent betalas in från de som bor utomlands, jämfört med 94 procent från de som bor i Sverige, är en tydlig fingervisning om att vi får stora problem när folk flyttar utomlands, säger riksrevisor Susanne Ackum till TT.

Många i utlandet

Centrala studiestödsnämnden (CSN) bedömer 14 procent eller 28 miljarder kronor av sina totala fordringar som osäkra. Två tredjedelar av summan handlar om låntagare som inte kan betala på grund av sjukdom eller andra faktorer som har med lånevillkoren att göra. Men 8,3 miljarder kronor är misskötta inbetalningar, och av dem svarar låntagare som bor i utlandet för hälften.

– Det är lättare att komma undan om man bor utomlands. I och med att rörligheten ökar så är det viktigt att CSN och regeringen sätter sig i internationella forum för att diskutera med andra länder om hur den här typen av system ska vara hållbara trots att arbetskraften är rörlig, säger Susanne Ackum.

CSN:s ansträngningar för att få utlandsbosatta att betala i större utsträckning har inte gett några synliga resultat, konstaterar Riksrevisionen som uppmanar regeringen och CSN att försöka få till stånd fler avtal med andra länder, för att öka möjligheterna att kunna driva in skulder

– Regeringen och CSN har ett jobb att göra här, säger Ackum.

Otydliga avskrivningar

Men fler brister uppmärksammas också i granskningen. Staten skriver nämligen av stora belopp på studielån utan att det framgår om avskrivningen beror på låntagare som missköter sina återbetalningar eller om det beror på lånevillkoren.

– Det är inte bra. Riksdagen behöver ett så transparent beslutsunderlag som möjligt, och det är inte bra när man inte kan urskilja vad som beror på regelutformningen och vad som beror på att man missköter sina inbetalningar, säger Ackum.