Honung har en rad hälsobringande effekter, men för att vara verkligt undergörande skulle man behöva äta den som Nalle Puh gärna gör; direkt från de vilda binas träd.

Utrotad

Problemet är bara att vildhonungen är utrotad i Sverige. Ett annat problem är att det som främst gör honungen läkande är de mjölksyrabakterier som kommer från binas mage. Och de dör så fort honungen är mogen. Men nu ska en forskarduo vid Lunds universitet odla fram mjölksyrabakterier och stoppa in dem i vanlig honung och se till att de stannar där.

-I den honung man köper finns det noll levande mjölksyrabakterier. Vi kallar den död honung, säger Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik.

Bakterier

Tillsammans med en kollega har han studerat vad det är som gör att honung kan ha samma effekt som antibiotika och kommit fram till att det handlar om just de mjölksyrabakterier som härjar i binas magar. När nektarn förenas med mjölksyrabakterierna bildas antibiotikaliknande ämnen.

-Vi anser att vi har löst honungens gåta, säger Tobias Olofsson.

Och nu ska de alltså omsätta sin forskning i praktik där målet är att ersätta antibiotika på flera områden.

Honung har i alla tider använts som läkemedel inom folkmedicinen och länge har röster höjts för att den ska föras in i sjukvården.

-Men i vår del av världen får det inte vara några flummiga saker om läkarna ska använda det, utan man måste ha bevis för att det fungerar, säger Tobias Olofsson.

Nyzeeländsk honung

Parallellt med Lundaforskarnas projekt har brittiska forskare arbetat med att påvisa antibiotiska effekter med den nyzeeländska manukahonungen, vilket Svenska Dagbladet rapporterat om.

-Jag har forskat tillsammans med dem som tagit in manukahonungen på de brittiska sjukhusen. En sak som kom fram där var att ljunghonung, som vi har gott om i Skandinavien och som också finns i Skottland, är lika bra.

Den honung som Olofsson och hans kollega ska ha i sitt projekt kommer troligen att vara ljunghonung.

TT