– Det är viktigt för oss med god företagsamhet, det är själva nyckeln till låg arbetslöshet. Men det är inget självändamål i sig – att ha ett bra företagsklimat hjälper Solnabor och leder till en mer hållbar kommun, säger Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande.

Sämst rankning fick kommunen Skinnskatteberg i Västmanland.

– Det är positivt med förbättringar i företagsklimatet i Skinnskatteberg som vi själva kan styra över, säger kommunchef Nima Poushin. Men det är oroväckande att attityden från allmänheten och media gentemot företag försämras. Varför det är så kan jag inte svara på, säger han.

Företagsklimatet i Sveriges kommuner är dåligt, enligt företagarna själva. Men enligt politiker är situationen lite bättre. Detta enligt Svenskt Näringsliv, som i dag publicerade årets rankning av företagsklimtatet i Sveriges kommuner.

Rankningen bygger på enkätsvar från över 31.000 företagare tillsammans med statistik från SCB och UC. Betyg sätts på en skala mellan 1 = dåligt och 6 = utmärkt. Positiv andel är betyg 4 (bra) eller högre.

I snitt gav företagare betyget 3.34, medan politiker gav betyget 4.04.

Baseras på enkätsvar

Enligt Svenskt Näringsliv baseras rankningen till två tredjedelar på företagets enkätsvar och till en tredjedel på statistiska faktorer. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen utgör en tredjedel av rankingen. En tredjedel består av andra enkätsvar som i den totala rankingen väger en artondel var.

Vad är företagsklimat?

Den definition av företagsklimat som Svenskt Näringsliv satt upp är: ”Summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Det är den definition som frågorna i enkätundersökningen baserats på. Vad som krävs för ett bra företagsklimat i respektive kommun är det bara företagarna i varje kommun som kan svara på”.

Syftet med rankingen är att ”visa var det är bäst att starta och driva företag i Sverige,” skriver Svenskt Näringsliv.