– Vi vill få EU att ställa krav på andra länder och att alla ska ha åtaganden som vässas vart femte år, säger Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt vid en pressträff inför morgondagens EU-råd i Bryssel.
Senast den 1 oktober ska samtliga av jordens knappt 200 självständiga stater meddela sina åtaganden om utsläppsminskningar under de kommande åren. Det finns inga specifika krav, utan varje land väljer själv vilken nivå man tycker är rimlig.
Ska bli lättare att kontrollera
Hittills har 34 länder plus EU28 lämnat in sina klimatplaner. Åtagandena skiljer sig mycket åt och ofta ligger målen långt fram i tiden. Därför vill Sverige att EU ska driva linjen om att ländernas åtaganden ska räknas om till fem-års-perioder.
– Det blir lättare att jämföra och kontrollera då. När alla har lämnat in sina bud ser man den samlade ambitionsnivån och jämför med vetenskapen. Vår förhoppning är att man då gör om ländernas bud till fem-års-cykler, säger Anna Lindstedt.
Det överhängande målet, som världens länder har enats om, är att den globala temperaturökningen inte ska överstiga två grader celsius. Med de bud som nu ligger på bordet når man inte det målet, utan de pekar mot tre graders uppvärmning.
”Name and shame”-principen
Det kommande avtalet ska ha en rättsligt bindande kärna, men avtalet ska inte vara bestraffande utan ska underlätta för länderna att uppfylla sina åtaganden.
– När länderna presenterar sin bud har de ju gjort en översyn av sitt eget samhälle och lägger en ambition de tror sig klara av. Vi kallar det ”bottom up” regler som sedan bestäms ”top down”, säger Anna Lindstedt.
Det kommer alltså inte bli möjligt att dra något land inför domstol om det inte lever upp till sina åtaganden, men kontroll- och rapporteringssystemet ska vara transparent så att det tydligt framgår om man inte gör vad man lovat.
– ”Name and shame” ska framkomma tydligt, påpekar Anna Lindstedt.
Alla måste med
Sverige har inte lämnat ut något eget utsläppsmål utan ingår i EU:s gemensamma mål om att minska utsläppen med 40 procent till 2030 jämfört med 1990-års nivåer.
Men Sverige kommer ändå minska sina utsläpp mer på hemmaplan. Målet att minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2020, jämfört med 1990, ligger kvar från den förra regeringen. Men den rödgröna regeringen vill inte, till skillnad från den förra, räkna in minskade utsläpp utomlands om uppnås genom svenskt bistånd. Därför blir målet svårare att nå, och det kommer krävas ytterligare åtgärder, sa miljö- och klimarminister Åsa Romson när regeringen presenterade sina kommande klimatåtgärder för 2016 igår.
– Men den svenska regeringen driver på att EU ska öka sina ambitioner. Men just nu är det viktigaste att vi kommer fram till ett avtal där alla kan vara med och att avtalet innehåller ökade ambitioner över tid, säger Anna Lindstedt till SVT Nyheter.