Sverige är nu en av de pådrivande för att stävja visumfritt resande från västra Balkan.
Nästan ingen av de tusentals som tagit sig från främst Serbien, Bosnien-Hercegovina och Albanien anses ha tillräckliga skäl till asyl i exempelvis Sverige. Många ansöker ändå, om inte annat för att garantera sig mat och värme under de månader då deras ärenden behandlas.
”Överleva vintern”
-Målet är att överleva vintern och komma tillbaka i tid till våren, berättar Zoran från Leskovac i Serbien i ett Reuters-reportage.
-Jag har fru och tre barn, inget arbete, inga pengar och bor i ett skjul. Det tar lite tid innan man blir deporterad, men under tiden får man tak över huvudet, mat och till och med lite pengar, säger Seladin från Skopje i Makedonien.
Tär på resurser
De två är inte ensamma. Bara i Sverige har runt 20.000 personer från västra Balkan sökt asyl under de senaste åren. Endast ett fåtal anses dock ha skäl nog att få stanna.
De utredningar som ändå måste göras tär samtidigt hårt på resurserna, som redan är tungt belastade av asylsökande från skarpa konfliktområden som Syrien, Somalia och Afghanistan.
-Det känns något märkligt då att Migrationsverkets mottagningssystem ska fyllas av folk som egentligen inte alls har något där att göra, säger migrationsminister Tobias Billström (M).
Sverige har därför tillsammans med fem andra EU-länder bett om en ”fördjupad diskussion” om den visumfrihet som gäller för invånarna i området sedan 2009 och 2010.
Syrien-flykt
Frågan är ett av ämnena vid EU:s migrations- och justitieministrars pågående möte i Luxemburg. Där talas även om det akuta flyktingläget kring Syrien.
Även här finns till viss del ett svenskt missnöje: Två länder – Sverige och Tyskland – tar emot 80 procent av de Syrien-flyktingar som söker sig till EU.
-Det hade varit mycket bättre ur solidaritetssynvinkel om samtliga EU-stater hade hjälpt till och hanterat den här situationen, säger Billström.
Fakta: Visumregler för västra Balkan
EU avtalade 2009 om visumfrihet med Serbien, Montenegro och Makedonien samt 2010 med Bosnien-Hercegovina och Albanien.
Under de första nio månaderna 2012 har Migrationsverket i Sverige fattat totalt 6.042 asylbeslut rörande invånare från de berörda länderna. Endast 94 har godkänts, motsvarande 1,5 procent.
Räknat per land har flest beslut 2012 rört Somalia (3.562) och Afghanistan (3.286) med Serbien (2.283) på tredje plats och Bosnien-Hercegovina på femte (1.777).
Totalt i år har 7.496 fall av 25.354 godkänts – ett snitt på ungefär 30 procent.
Källa: Migrationsverket. (TT)