Regeringen anmäler intresse, i brev till Natochefen, för att öva med och bidra med enheter till Natos snabbinsatsstyrka (NRF), enligt uppgift från Försvarsdepartementet.
Socialdemokraterna har givit regeringen grönt ljus.
Avancerade övningar
Försvarsminister Karin Enström (M) uppger att syftet är att fördjupa samarbetet med Nato och framförallt att kunna delta i avancerade övningar.
– Nato har sagt att det är inom ramen för NRF som det kommer att ske, säger Enström.
Regeringen har sedan 2008 velat gå med i snabbinsatsstyrkan. Men då var det inte möjligt eftersom det inte fanns tillräckligt brett stöd i riksdagen, trots att utrikesminister Carl Bildt hävdade att det mer var en fråga om ”teknik än politik”. Finland anslöt sig redan då.
Så sent som i förra veckan meddelade Socialdemokraterna regeringen att de också anser att det är tid att bidra till styrkan.
– Jag tycker att det är bra att de har kommit till rätt slutsats, även om det har tagit tid, sade Bildt.
Gripenplan
Natostyrkan stod helt klar 2006 och utgörs av 13.000 man. Ingår gör också flygplan och fartyg. Natoländerna turas om att delta i styrkan, som ska kunna sättas in med kort varsel över världen. Partnerländer, som Sverige, kan också bidra.
De behåller dock rätten att själv bestämma om de vill delta i en insats, även om de i förväg har anmält förband eller enheter till NRF.
Försvarsmakten ska inom kort lämna förslag till regeringen på vad Sverige skulle kunna bidra med från 2014 och några år framåt. För 2014 har diskuterats minröjningsförband och luftövervakningssystem.
På längre sikt kan det bli aktuellt med fartyg, helikoptrar eller Gripenplan. Enligt vad som diskuterats kan Sverige komma att ställa upp med arméförband tidigast 2017.
S: Inga problem
Socialdemokraterna har inga problem med Sveriges intresseanmälan, eller avsiktsförklaring att bidra till NRF:s register för reservstyrkor. Det har ingen bäring på alliansfrihet eller inte, enligt Urban Ahlin, utrikes- och säkerhetspolitisk talesperson för S.
– Partnerländer (Sverige är ett) deltar inte i insatsstyrkan, men kan anmäla förband till reservstyrkeregistret, säger Ahlin.
Ahlin hävdar att Sverige inte förbinder sig till något eller riskerar att skickas ut på uppdrag mot regeringens eller riksdagens vilja.
Uppdrag som skulle kunna bli aktuella för Sveriges del är sådana som baseras på FN- eller EU-mandat och även då tas ett svenskt självständigt beslut om att medverka eller ej.
Den stora fördelen med att bidra till insatsstyrkans reserv är att det ger tillträde till Natos övningar, enligt Ahlin.
– Vi vill att våra soldater ska vara tränade, säger han och tillägger att det blir än viktigare att ha tillgång till kvalificerad övning när svenska styrkor snart dras tillbaka från Kosovo och Afghanistan.
Och det är viktigt, enligt Ahlin, att vara på samma bog som Finland som anslöt sig 2008.
– Det är rimligt att vi är på samma nivå som Finland, säger han.
Även C har svängt
Också Centerpartiet, som tidigare varit tveksamt till ett närmande till snabbinsatsstyrkan, står nu bakom intresseanmälan till Nato. Svenska soldater behöver öva i komplexa sammanhang.
-Finland deltar redan och försvaret behöver vässa sin kompetens genom att delta i kvalificerade övningar, säger Centerns försvarspolitiske talesperson Staffan Danielsson.