Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

SVT avslöjar: Utredare säger nej till surrogatmödraskap

Gravid kvinna med händer på sin mage.

Surrogatarrangemang ska inte tillåtas inom den svenska vården. Inte ens om surrogatmodern ställer upp frivilligt och utan betalning. Det anser regeringens särskilda utredare som idag även föreslår att provrörsbefruktning med enbart donerade könsceller ska tillåtas i Sverige.

I Sverige är det inte tillåtet med surrogatarrangemang inom sjukvården. Det gäller oavsett om surrogatmamman hyr ut sin livmoder för pengar eller om hon lånar ut den av altruistiska skäl utan att få betalt för det.

Men för tre år sedan slog SMER, Statens medicinsk-etiska råd, fast att altruistiskt surrogatmoderskap är en etiskt godtagbar metod inom assisterad befruktning, om surrogatmamman och de potentiella föräldrarna har en nära relation. Det kan till exempel handla om en syster eller en väninna som vill hjälpa ett barnlöst par utan att några pengar är inblandade.

Risk för påtryckningar

Efter SMER:s rapport gav regeringen lagman Eva Wendel Rosberg i uppdrag att utreda om altruistiskt surrogatmoderskap ska bli tillåtet i Sverige.

I dag kommer hon att överlämna sina förslag till justitieminister Morgan Johansson. SVT kan redan nu berätta att utredaren vill se ett fortsatt förbud.

– Det viktigaste skälet till att vi inte vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige är risken för att kvinnor utsätts för påtryckningar att bli surrogatmödrar. Det är ett stort åtagande och det innebär risker att genomgå en graviditet och en förlossning. Vi tror att även med en ordentlig prövning och ett starkt stöd till kvinnor så kan det aldrig uteslutas att det har föregåtts av ett tvång, säger Eva Wendel Rosberg.

Tragedi om surrogatmodern ångrar sig

Ett annat skäl till utredarens ställningstagande är att det finns en regel i Sverige som säger att den kvinna som bär och föder ett barn också blir dess rättsliga mor. Eva Wendel Rosberg menar att respekten för surrogatmoders rätt till självbestämmande kräver att hon måste kunna få ändra sig och till exempel göra en abort eller välja att behålla barnet när det är fött.

– Är det då de tilltänkta föräldrarnas genetiska barn så är det klart att det kan bli väldigt tragiskt för dem.

Lite kunskap

Eva Wendel Rosberg anser även att det i dagsläget finns för lite kunskap om de långsiktiga konsekvenserna för de barn som fötts efter ett surrogatarrangemang.

– Den forskning som finns omfattar få barn och få familjer och man har inte följt barnen upp i de övre tonåren och i vuxen ålder. Så vi vet inte hur de här barnen kommer att må på sikt. Vi menar att man inte kan säga att det här är förenligt med principen om barnens bästa och då tycker vi att man ska säga nej.

Hur kommer det sig att ni kommer fram till en helt annan slutsats än SMER?

– SMER tittade mer på de medicinsk-etiska principerna och gick inte in på de många komplicerade juridiska frågeställningar som ett surrogatavtal innebär. Vi har haft ett bredare perspektiv och verkligen tittat på de juridiska frågeställningarna som uppstår.

Vill motverka handel med kvinnors kroppar

Det är inte olagligt att åka utomlands och genomföra ett surrogatarrangemang om det är tillåtet i det landet. Men utredningen slår fast att kommersiella surrogatarrangemang bör motverkas i utlandet.

– Det närmar sig handel med kvinnor och det som vi inte vill att svenska kvinnor ska utsättas för, vill vi inte heller att kvinnor i fattiga länder ska utsättas för.

Men hon tror inte att det helt går att stoppa människor från att resa utomlands för att skaffa barn via surrogatmödrar.

– Därför vill vi att det ska genomföras informationsinsatser som visar på vilka risker det kan innebära att genomgå dessa arrangemang. Barnen kan bli statslösa och kan kanske inte få komma till Sverige. Barnen har inte heller alltid rätt till information om sin genetiska identitet.

Utredningen föreslår även åtgärder som ska hjälpa de barn som kommer till genom utländska surrogatarrangemang, så att de kan få följa med sina biologiska pappor hem till Sverige.

Det gör vi genom att föreslå att svenska socialnämnder och domstolar under vissa förhållanden får möjlighet att fastställa faderskapet.

Vore det inte bättre att tillåta altruistiska surrogatarrangemang i Sverige så att barnen kommer till under ordnade former och utan att fattiga kvinnor utnyttjas utomlands?

– Altruistiska surrogatarrangemang i Sverige skulle kunna innebära fördelar, som att det är tryggare för de inblandade och barnen skulle få rätt till information om sitt genetiska ursprung. Men bara för att en sak är dålig utomlands och kanske skulle vara något mindre dålig här, är det inte skäl att införa det, säger Eva Wendel Rosberg.

"Ingen mänsklig rättighet att få barn"

Utredningens förslag innebär att vissa personer, till exempel de som är för gamla för att adoptera, inte kommer att kunna skaffa barn.

– Ja, vi inser att det är smärtsamt för många människor att inte kunna få barn och att det kan innebära en sänkt levnadskvalitet men det är ingen mänsklig rättighet att till varje pris få bli förälder till ett barn.

Vill tillåta behandlingar med enbart donerade könsceller

Utredningen har även övervägt om man ska tillåta assisterad befruktning med enbart donerade könsceller. I vissa länder kan man behandlas med donerade befruktade ägg men i Sverige är det krav på att åtminstone en av föräldrarna ska ha genetisk koppling till barnet.

För par som saknar både fungerande ägg och spermier är det inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning i landet. Samma sak gäller för de ensamstående kvinnor som inte har egna fungerande ägg.

Släpper kravet på genetisk koppling

Utredaren föreslår att kravet på genetisk koppling avskaffas och att behandlingarna ska kunna utföras med ett donerat ägg och donerade spermier, eller med ett donerat befruktat ägg. Det gör det möjligt för fler ofrivilligt barnlösa att bli föräldrar.

– Den forskning som finns på likartade förhållanden med donerade spermier eller donerade ägg och adoptioner visar att det generellt sett går bra för de här barnen och då ser vi inga risker för barnen. Därför vill vi tillåta det, säger Eva Wendel Rosberg.

Utredningen föreslår att både par och ensamstående kvinnor ska kunna få genomgå behandlingar med enbart donerade könsceller. Ett krav är att behandlingen ska vara medicinskt motiverad att den bara ska få utföras vid universitetssjukhusen efter en särskild prövning. Tanken är att forskare ska kunna följa upp hur det går för barnen och deras syskon när de växer upp. De barn som tillkommer från donerade befruktade ägg ska som mest kunna ha hel- eller halvgenetiska syskon i sex andra familjer.

Befruktade ägg ska få bevaras längre

Utredningen vill också att frysförvaringstiden för befruktade ägg förlängs från fem till tio år.

– I stället för att kasta bort överblivna befruktade ägg så kan äggen doneras till andra barnlösa par eller till ensamstående kvinnor. Genom att förlänga frysförvaringstiden underlättar man också för dem som vill skaffa syskon längre fram, säger Eva Wendel Rosberg

Fakta: Surrogatmoderskap

  • Surrogatmoderskap, eller värdmoderskap, innebär att en kvinna upplåter sin kropp och blir gravid med avsikten att lämna över barnet till någon annan när barnet är fött. För kvinnor som inte kan bära fram ett barn och för homosexuella män är surrogatmoderskapet en möjlighet att bilda familj.
  • Vid kommersiella varianter av surrogatmoderskap utgår en ersättning utöver graviditetsrelaterade kostnader till surrogatmodern.
  • När kvinnan lånar ut sin livmoder av fri vilja utan att få betalt för det kallas det för altruistiskt surrogatmoderskap.
  • Surrogatmoderskap är inte tillåtet inom svensk hälso- och sjukvård.
  • Det är inte olagligt att åka utomlands och genomföra ett surrogatarrangemang om det är tillåtet i det landet.

Relaterat