Det behöver knappast påpekas att ett förslag som påverkar inte bara tusentals svenskars privatekonomi, utan som också kan ha betydelse för hela samhällsekonomin, ska beredas noga ur alla aspekter innan det presenteras som ett faktum. Finansinspektionen har länge argumenterat för amorteringskravet, allmänheten har av naturliga skäl förutsatt att det ska införas och många har agerat därefter. Men i sista stund har det alltså visat sig att juridisk expertis dömer ut förslaget.
Syftet med amorteringskravet har ju varit att dämpa prisrallyt på bostäder och minska låntagarnas skuldsättning. Det paradoxala med Finansinspektionens agerande är i stället att det drivit upp priserna på bostadsmarknaden och därmed sannolikt också bidragit till ökad skuldsättning. Alltså precis tvärtemot vad som var avsikten.
Fastighetsmäklare och banker har under våren talat om en rusch efter bostäder i storstadsområden innan amorteringskravet träder i kraft och att detta i sig har påverkat priserna uppåt.
Oklart hur frågan kommer hanteras
Nu blir det inget av med amorteringskravet, i alla fall inte som det är utformat i dag. Nu hamnar bollen i stället hos regeringen och riksdagen, men det är i dagsläget oklart hur frågan kommer att hanteras; om det blir en lag om amortering och även hur en sådan lag i så fall skulle utformas.
Samtidigt har ränteavdragen åter förts upp på den politiska agendan som ett alternativ för att bromsa hushållens skulder. Beskeden som hittills givits av regeringen är dock motstridiga.
I onsdagens SVT-intervju Partiledaren sa statsminister Stefan Löfven (S) att han inte vill begränsa ränteavdragen, ett besked han också gav i valrörelsen. Vice finansminister Per Bolund (MP) nämnde dock på en presskonferens på torsdagen att ränteavdragen kan komma att ses över. Finansminister Magdalena Andersson konstaterade därefter korthugget att ett förslag om att minska ränteavdragen just nu inte är aktuellt. Vad det betyder på sikt är dock oklart. Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt sa nämligen i torsdagskvällens Partiledaren att hans parti kommer att driva en minskning av ränteavdraget i förhandlingarna med regeringen inför budgeten i höst. Frågan kan alltså bli högaktuell redan efter sommaren!
Politisk dynamit
Att Stefan Löfven är försiktig när det gäller ränteavdraget beror på att frågan är politisk dynamit. Visserligen gynnar ränteavdraget dem med stora lån, oftast personer med goda inkomster. Ränteavdragen är alltså inte bra från en fördelningspolitisk utgångspunkt.
Men ränteavdragen gör det samtidigt lättare för alla människor som köper en bostad och de flesta som äger en bostad har bostadslån. Alla dessa skulle alltså påverkas av minskade ränteavdrag genom ökade kostnader för boendet. Därmed blir frågan kontroversiell för alla partier som vill locka medelklassväljare. Slutsatsen är att för att minska ränteavdragen krävs en bred blocköverskridande uppgörelse. Men en sådan är inte realistisk i dag.
Faktum är att Fredrik Reinfeldt redan i valrörelsen 2006 lanserade idén om minskade ränteavdrag för att finansiera slopandet av fastighetsskatten. Men reaktionerna blev så starka att han redan nästa dag tvingades ta tillbaka det han sagt. Därefter tog han aldrig mer upp frågan under sina åtta år som statsminister.