Det är rektorn som är ansvarig för att eleverna når målen, och skolledaren anses överlag ha stor betydelse för hur det går för en skola. Samtidigt förekommer täta rektorsbyten, det vill säga byte av rektor mer än en gång, i många kommuner.
SVT har frågat alla kommuner hur många av deras grundskolor som bytte rektor mer än en gång sedan hösten 2010. Drygt 80 procent har svarat och i mer än fyra av tio kommuner finns det en eller flera grundskolor med täta rektorsbyten.
– Det beror på vilken strategi man har kring ledarskapet. De kommuner som jobbar med en strategi där man ser ledarskapets betydelse, där stannar man kvar. Har man inte den strategin utan kortsiktigt tittar på resultatet och lägger ansvaret helt på skolan utan att ge stöd då får man också en rörlighet, säger Matz Nilsson, ordförande för Skolledarna.
Vad får det för konsekvenser?
– Det påverkar resultaten i skolan. Ska man ändra resultaten och få förtroende och kontinuitet i ledarskapet då måste man bygga bra relationer. Genomsnittstiden i dag ligger runt sex år, men det är kort tid. För relationsbyggande gör man inte på ett till tre år.
Pensionsavgångar väntar
Samtidigt är en femtedel av alla verksamhetsledare inom utbildningsområdet, där rektorer ingår, över 60 år.
Enligt Matz Nilsson bör huvudmännen ha en strategi för att få sina ledare att stanna och för att kunna rekrytera nya de kommande åren.
– Jag ser kommuner som har svårigheter att få kompetenta ledare som söker tjänsterna. Det handlar om lön, karriär och utvecklingsmöjligheter, men framförallt att man känner förtroendet från den politiska ledningen i kommunen. Man stannar inte kvar som ledare om man känner att man är helt utelämnad till sig själv, säger han.