Vilken tonårsförälder har inte försökt släpa upp sitt barn, och förundrats över tonåringens aldrig sinande behov av sömn.

Nu visar forskningen att de trötta tonåringarna inte är lata eller förslappade, utan att de faktiskt lider av sömnbrist, något som kan få allvarliga konsekvenser för ungdomarnas hälsa.

Senare skoldagar bra

För en tioåring är det inga problem att gå upp före sju, men i puberteten ökar sömnbehovet till nio timmar per natt, vilket med skolornas tidiga morgonscheman gör det snudd på omöjligt för tonåringarna att hinna få den sömn de behöver.

Ett forskarteam pekar i en debattartikel i SvD Brännpunkt på att en rad undersökningar visat att senare skoldagar skulle vara bättre för eleverna.

En studie från University of Minnesota med 9.000 gymnasieelever visar att när skolans starttid flyttades fram från klockan 7.50 till 8.40 förbättrades elevernas betyg – samtidigt som trötthet, depressionssymtom och koffeinkonsumtion minskade.

”Det finns i vår kultur en djupt rotad föreställning om att det danar karaktären och är bra för disciplinen att gå upp tidigt på morgonen. Tidiga skolmorgnar inte bara försämrar studiekapaciteten hos en stor ­andel elever i de övre tonåren ­utan utgör också ett direkt och allvarligt hot mot deras hälsa” skriver forskarteamet, som består av fyra utbildningsexperter från Lunds universitet och en sömnexpert från University of Oxford.

”Moraliseringar över forskning”

I USA har många skolor flyttat fram skolans starttider, och även i England görs försök med att låta skoldagarna i gymnasieskolan börja senare.

Nu efterlyser forskarna liknade steg i Sverige och understryker att frågan om att lägga om skoltiderna, med hänsyn till tonåringarnas dygnsrytm är vetenskaplig och inte ideologisk. De menar att moraliseringar inte borde trumfa forskning i det här fallet, utan att vi med den kunskapen vi har borde tänka nytt.

”Att börja skoldagen senare vore ett enkelt första steg.”