”Varje gång jag satte nyckeln i min bil tänkte jag: Undrar om jag överlever detta. Mina barn fick aldrig sätta sig i bilen samtidigt, utan jag körde hela tiden tio meter innan de fick hoppa in”. Så svarar en tjänsteman i Brå-undersökningen.
Flera tjänstemän vittnar om hur de tvingats anpassa sina privatliv i samband med hot och trakasserier. Det finns exempel på tjänstemän som valt att inte ha samma efternamn som barnen av säkerhetsskäl.
– Det vi framförallt ser är att man ändrar sin väg till jobbet eller att man tar bort sig själv från internet, att man ska bli mindre synlig, säger Brå-utredaren Karolina Hurve till SVT Nyheter.
Nära hälften hotade
45.000 anställda på 13 myndigheter har svarat på frågor i en undersökning om otillåten påverkan under de senaste 18 månaderna. Utsattheten på de olika myndigheterna varierar mellan 30 och 50 procent. På åklagarmyndigheten svarar 43 procent att de varit utsatta för påtryckningar. Detsamma gäller de anställda på Migrationsverket.
– Att man hotar att ta sitt liv påverkar tjänstemännen väldigt mycket, säger Karolina Hurve.
Brå konstaterar att påtryckningar och hot sällan påverkar myndigheternas funktion och de beslut som fattas, men det finns exempel på när det har hänt.
Snabbare behandling
Monica Karum Bergvall, säkerhetschef på Migrationsverket, säger till SVT Nyheter att det finns fall då hot medfört att ärenden har fått en snabbare behandling.
Så de har fått lite fördelar av att hota?
– Det har kunnat vara så, ja, säger Monica Karum Bergvall.