Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Tuff kritik mot hjälpen för fetmaopererade

Hjälpen som fetmaopererade får skiljer sig stort mellan länen.

Varje år fetmaopereras tusentals svenskar. Men brister i eftervården riskerar att orsaka följdsjukdomar, menar ledande experter. – Nu lägger vården stora resurser på operationer, men tar inte hand om den investering det innebär, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet.

Fetmaoperation har blivit vårdens främsta verktyg för att behandla patienter med svår fetma. Statistiken är tydlig - operationerna förlänger liv, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom, stroke, diabetes och vissa cancerformer.

Samtidigt saknas det en nationell vårdplan för hur den här kroniskt sjuka patientgruppen ska tas om hand åren efter operationen.

Skiljer sig mellan landstingen

Vilket landsting en patient tillhör avgör därför vilken uppföljning och vilket stöd patienten erbjuds av den opererande kliniken. På många håll skrivs patienterna ut från specialistvården redan efter ett år, medan Stockholms landsting satsar på specialistuppföljning i fem år.

– I många landsting har man lagt ut kirurgin på entreprenad, och i upphandlingsunderlagen så har det ofta varit en ettårsuppföljning som den opererande enheten ska sköta, och sen har man förväntat sig att primärvården ska ta hand om de här patienterna, säger Erik Näslund överläkare vid Danderyds sjukhus och professor vid Karolinska Institutet.

– Primärvården är inte riktigt riggad att ta hand om de här patienterna. På vissa primärvårdsenheter har man som policy att inte kalla patienter utan att patienterna ska höra av sig själv, och då tror jag att man missar en del av de här patienterna.

”Borde vara likadant för alla”

Erik Näslund utför själv många fetmaoperationer. Han anser att svår fetma ska ses som en kronisk sjukdom som kräver livslång uppföljning. I Stockholms län, där han är verksam, följer specialistvården upp de fetmaopererade patienterna i fem år, och han är kritisk till de landsting som inte väljer att upphandla uppföljande vård längre än ett år.

– Det borde vara likadant för alla patienter oavsett var i Sverige man bor. Man borde ha ett nationellt uppföljningsprogram, säger han.

De senaste åtta åren har drygt 50.000 svenskar genomgått fetmaoperation. Den vanligaste operationsmetoden kallas gastric bypass och innebär förenklat att man kopplar bort magsäcken från matsmältningssystemet, så att maten från matstrupen i princip går rakt ner i tunntarmen. Omkopplingen gör att man blir mätt snabbare, inte äter lika mycket och därför går ner i vikt.

”Är ett jätteproblem”

Så många har genomgått ingreppet de senaste åren att väntetiden i praktiken är bortopererad. Samtidigt är inte operationen lyckad för alla - vissa går upp i vikt igen efter några år, och andra drabbas av allvarliga följdsjukdomar som allvarlig näringsbrist, lågt blodsocker och tarmvred. Och för många är det mycket svårt att göra den livsomställningen som krävs för att förändra sitt förhållande till mat, och till sin nya kropp.

– Den här gruppen behöver följas av en specialistenhet och livslång uppföljning med multivitamin, järn, B12 och kalk, menar Erik Näslund.

Claude Marcus, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom området fetma, tycker att landstingen som inte satsar på uppföljning och eftervård av de fetmaopererade slarvar bort den investering som operationen innebär.

– Den bristande eftervården och uppföljningen är ett jätteproblem. Många patienter går upp i vikt igen i onödan och känner sig misslyckade, när det istället är vården som har misslyckats.

Relaterat