Mjölkkvoterna i EU, det vill säga taket för hur mycket mejeriprodukter varje land får producera, infördes för 30 år sedan när produktionen i Europa vida översteg konsumtionen. Sedan dess har de varit på väg bort ett antal gånger, men först nu blir det av. Reformen sägs gynna stora gårdar och stora mejerier i länder som satsat hårt på effektivisering av mjölkproduktion, som Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Polen och Danmark.
Ja, det kommer ju produceras mer mjölk i Europa och jag tror ju inte att svenska bönder kan konkurrera genom att producera billig mjölk, utan jag tror vi får konkurrera genom att producera riktigt bra mjölk med tydliga mervärden, säger Elin Rydström som är ekologisk mjölkbonde på Lovön i Ekerö kommun.
Flexiblare regler
För att möta den internationella konkurrensen föreslår nu LRF:s Mjölkdelegation att reglerna för kornas sommarbete ska mjukas upp. I dagsläget måste kor i norra Sverige beta utomhus 60 dygn per år, mellansvenska kossor i 90 dygn och sydsvenska i 120 dygn. De flesta bönder har frivilligt sina kor på bete fler dygn än så, men LRF vill göra reglerna flexiblare och ge större ansvar åt varje enskild bonde.
Beteslagen är i dag så detaljerad i att den begränsar konkurrenskraften och begränsar en strukturomvandling, där vi skulle kunna ha en utveckling där kor flyttar från gamla omoderna stallar över till nya stallar. Kor är dessutom lite som människor, de vill gå in om det regnar eller är för varmt, säger Palle Borgström, ordförande i Mjölkdelegationen.
Han menar att kräftgången för de svenska mjölkbönderna kommer att fortsätta om lagen inte ändras.
Löser man inte de här olika pusselbitarna som förstärker konkurrenskraften så kommer svensk mjölkproduktion fortsätta att backa och vi kommer att importera mer och mer, och då flyttar vi bara problemen någon annanstans, säger Palle Borgström.
Anseendet hotas
Elin Rydström skulle som ekologisk mjölkbonde inte påverkas av regeländringar av det här slaget. Men hon hoppas att beteskraven blir kvar och att det ska gynna svensk mjölks goda anseende.
Inom svenskt lantbruk har vi jobbat länge med att bygga upp en hög djurvälfärd och höga miljövärden och det vore tråkigt om vi skulle behöva urholka det, säger hon.
En konsekvens av Europas blivande mjölkhav och smörberg är att priserna lär sjunka på den internationella marknaden. Men Elin Rydström tror och hoppas att svenska konsumenter ska värna den svenska mjölken.
Både konsumenter och politiker borde sända ut ett tydligt budskap, att vi ser vad ni bönder gör, vi uppskattar det och är beredda att stötta det på olika sätt. Inte minst att då betala en slant extra för mjölken, säger Elin Rydström.