Nyligen larmade Sveriges Kommuner och landsting (SKL) om att kommunernas ekonomi har försämrats kraftigt. Överskottet på nära 14 miljarder förra året faller till 6,5 miljarder i år, trots god tillväxt och positiv utveckling av sysselsättningen.
SKL:s slutsats var att kommunerna kan komma att behöva höja skatten med nära två kronor fram till 2019, främst till följd av en åldrande befolkning och ett ökat flyktingmottagande.
Skattehöjningar dröjer
Men SVT Nyheters enkät visar att de eventuella skattehöjningarna dröjer. Bara femton av de kommuner som svarat på enkäten uppger att de har beslutat att höja skatten.
192 kommuner gör ingen förändring alls nästa år och fem har beslutat om en sänkning. Och av de 53 som ännu inte har bestämt sig lutar många åt att låta skatten ligga kvar på samma nivå som i dag.
– Det finns en stor tveksamhet hos de flesta kommunpolitiker till att höja skatten, åtminstone om man inte kan rättfärdiga det på ett bra sätt och peka på vad pengarna ska användas till, säger Bettina Kashefi, chefekonom på SKL.
När räknar ni med att de här skattehöjningarna som ni flaggat för blir verklighet?
– Vi räknar med att de blir större 2017 men framför allt 2018 och 2019. Där ser vi också att skatteunderlagets ökningstakt minskar väldigt efter nästa år och blir skatteunderlagets tillväxt långsammare behöver man höja skattesatsen.
Inte heller bland landsting och regioner väntar stora skattehöjningar nästa år. Bara tre av 21 uppger att de ska höja skatten medan 15 landsting ligger kvar på årets nivå och tre har ännu inte bestämt sig.
Beror inte på flyktingmottagande
Örebro är en av de kommuner som redan nu behöver fylla på kommunkassan och höjer skatten med 50 öre nästa år. Det är den första skattehöjningen på över 30 år men enligt kommunstyrelsens ordförande Lena Baastad (S), beror det inte alls på flyktingmottagandet.
– Självklart är det en utmaning som både Örebro, hela Sverige och Europa befinner sig i just nu men det är inte det vår skattehöjning handlar om. Det vi gör nu är den största investeringen i välfärden sedan 1960-talet, säger hon.
– Sedan tycker jag att vi får en ganska bra kompensation från staten för flyktingmottagandet.
Regeringen och allianspartierna enades i migrationsuppgörelsen om att skjuta till tio miljarder till kommunerna för flyktingmottagandet redan i år. Nu hoppas SKL att de ska ha ett ord med i laget om hur pengarna ska fördelas.
– Det är jätteviktigt att pengarna går till de kommuner som har störst behov och att man tar hänsyn till hur stort mottagandet är i olika kommuner, säger Bettina Kashefi.
SVT Nyheters enkät besvarades av 265 av landets 290 kommuner vilket ger en svarsfrekvens på 92 procent. Enkäten besvarades mellan 20 och 27 oktober. Eventuella förändringar efter detta finns inte i med i redovisningen av resultatet.