Boendestödjare och undersköterskor i Västerås protesterar utanför kommunhuset. Kommunen och facket är oeniga om vem som ska få särskilda undersköterskepotten. Foto: TT

Undersköterskor snuvas på extrapott

Uppdaterad
Publicerad

Det skulle bli en särskild satsning på undersköterskor, men arbetsgivare och fack tolkar avtalet olika. På en del håll riskerar vissa undersköterskor att gå miste om potten och nu växer protesterna runtom i landet.

Det nya avtalet för alla anställda i kommuner och landsting skulle ge en ”rejäl extra löneökning” för undersköterskorna. Med en extra pott på i snitt 500 kronor i månaden kallades undersköterskorna avtalets stora vinnare.

Men när löneförhandlingarna har fortsatt på lokal nivå har vissa arbetsgivare enbart velat ge extrapotten till anställda med arbetstiteln undersköterska. Andra utbildade undersköterskor, men med titlar som exempelvis boendestödjare och arbetshandledare, får nu förhandla lokalt om de ska få del av potten. Det kan handla om så många som 30 procent av undersköterskorna i en kommun.

Anställs som undersköterskor

– Jag tycker det är kränkande. Det är ungefär som om vi inte är värda någonting på våra arbetsplatser, säger Maria Nordberg, som demonstrerat utanför förhandlingsrummet i Västerås kommunhus.

Hon anställdes som undersköterska i kommunens dagverksamhet men eftersom arbetstiteln sedan dess ändrats till boendestödjare, riskerar hon att stå utan extra pengar.

– Ändå är kravet att vi ska vara undersköterskor. Vi anställs därför att vi är undersköterskor. I många andra kommuner har många fått sin löneökning, oavsett titel, säger hon.

Även på andra håll protesterar nu undersköterskor i samma situation. Vissa lokala förhandlingar är klara, andra pågår eller har lagts på is över semestern.

Flora av nya titlar

Enligt Kommunals förhandlingschef, Johan Ingelskog, är det först i år som den flora av olika titlar som vuxit fram inom omsorgen kommit att få praktisk betydelse. Han hänvisar till en klausul i avtalet som säger att personer som uppenbart utför en undersköterskas arbete också ska inkluderas. Att avgöra vilka som gör en undersköterskas arbete på central nivå är omöjligt, anser han.

– Jag förstår att folk är förbannade när de möter en motpart som inte är villig att diskutera. Det här innebär att vid varje anställning kommer det att bli avgörande vilken titel man får, säger han.

Förhoppningar om lösning

Men varken Johan Ingelskog eller arbetsgivarsidans förhandlingschef Niclas Lindahl vid SKL säger sig vara särskilt oroade, utan tror att de som verkligen arbetar som undersköterskor kommer att få sin pott.

– I vissa kommuner har de valt andra titlar och för dem har vi sagt att man måste ta en lokal diskussion. Arbetsgivare som tidigare bytte titlar ska inte nu kunna säga att ”vi har inga undersköterskor”, säger Niclas Lindahl.

Lika optimistiska är inte undersköterskorna eller de lokala fackliga förhandlarna.

– Vi har märkt i förhandlingarna att arbetsgivarna försöker snäva in vilka som ska räknas som undersköterskor. Det är olyckligt att de gör så här och väljer att inte betala för den kompetens de anställda har, säger Jessica Klemetsson, ordförande för Kommunal i Stockholms län.

Fakta: Kommunals avtal

Det finns 156 200 undersköterskor i landsting och kommuner. Avtalet som slöts centralt i april, ger i snitt en löneökning om 520 kronor i månaden till alla Kommunals medlemmar, förutom undersköterskor även biträden, städare, vaktmästare med fler grupper.

Därutöver ges en pott om 500 kronor till undersköterskor och en särskild del går till specialistundersköterskor. Enligt parterna ska psykiatrins skötare, i det här avtalet, inte räknas som undersköterskor.

Källa: SKL, Kommunal.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.