Årets undersökning om skolelevers drogvanor visar att de som dricker är färre än på fyrtio år. Eleverna dricker också mindre än tidigare.

– Vi vet inte riktigt vad det kan bero på men vad man ser är förändrade sätt att umgås på där alkohol inte är en självklar ingrediens i det, säger Isabella Grip på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, som sedan början av 1970-talet genomfört en årlig undersökning av skolelevers drog- och alkoholvanor.

– Det kan också vara så att föräldrar blivit medvetna och mer restriktiva, menar hon.

Nästan 5.000 elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs två har fått svara på en enkät med 70 frågor. Allt från om eleven någon gång druckit alkohol, testat droger eller använder tobak har de fått svara på. Efter en uppgång av alkoholanvändandet under 1990-talet, så har konsumtionen minskat stadigt sedan millennieskiftet.

Många äldre elever dricker

Men trots det så är det fortfarande många som dricker. Ju äldre eleverna blir desto vanligare är det att de dricker. I årkurs 9 så svarar 40 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna att de druckit någon gång under det senaste året. Men av elever i gymnasiets årskurs två uppger runt 75 procent av båda kön att de druckit alkohol det senaste året.

– De allra flesta i min umgängeskrets dricker, berättar 18-årige Arvid Sandgren som bor i ett samhälle utanför Skellefteå.

Hans vänner håller med och instämmer att många dricker när de umgås.

– Det är ett sätt att socialisera, säger hans klasskompis Tim Westin.

Skillnad på norr och söder

Undersökningen visar också på regionala skillnader. I södra Sverige är det mer vanligt att man dricker medan det i norra Sverige är mer vanligt med snus.

– Det känns som att häruppe i Norrland så snusar betydligt fler, i alla fall är det så bland mina kompisar, När jag började var det väl som en gruppgrej, polarna gjorde det och det var lite roligt sådär, säger Tim Westin från Skellefteå.

Droganvändning planar ut

När det gäller användandet av droger så är det varken någon större ökning eller minskning bland skoleleverna. Sex procent av niondeklassarna och 15 procent av de i tvåan på gymnasiet säger att de någon gång testat droger. Det är vanligare bland killar än tjejer, framför allt när det gäller tyngre droger.

I början av 1970-talet när undersökningarna startade så uppgav 15 procent av båda könen att de provat narkotika men sedan har användandet planat ut och har de senaste 40 åren pendlat mellan 5 och 10 procent årligen.

Använt smärtstillande

Rapporten visar även på att många som vanligtvis inte använder sig av narkotika ändå använt receptbelagda smärtstillande läkemedel som inte ordinerats av en läkare.

– Bland annat har vi ställt frågan om de använt smärtstillande opioder, som till exempel Tramadol eller Citodon och där framkom att mellan 6 och 8 procent har tagit narkotikaklassad medicin som de inte fått utskrivna av läkare, säger Isabella Gripe på CAN.

Läkemedel uppfattas inte som droger

Det verkar vara så att ungdomarna inte uppfattar det här som narkotika, menar hon.

– Vi vet inte hur de får tag på medicinerna, men det här är ju sådant som kan finnas hemma i folks medicinskåp till exempel, så de kan ha fått det därifrån.

– Det står ju på förpackningarna att de ska hållas utom räckhåll för barn, men man kanske inte tänker på att uppmaningen inte enbart handlar om att hålla medicinerna borta från en tvååring som kan pilla i sig dem av misstag, säger Isabella Gripe.