Värst i klassen är Lunds universitet, som har 3,3 oanvända forskningsmiljarder i kassan.

–Det är ett bekymmer att pengar läggs på hög, säger rektorn Torbjörn von Schantz till DN.

–I början berodde det på att vi fick flera stora investeringar i starka forskningsmiljöer och systemet hade ingen beredskap för att hålla jämna steg med pengarna, men man tycker att det borde ha hämtat sig nu.

Redan för fem år sedan kom Riksrevisionen med en rapport om statliga forskningsbidrag som inte användes. Då låg summan på 12,8 miljarder.

–Problemet kvarstår. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att jobba med ökad långsiktighet och göra det lättare för forskarna att använda pengarna. I övrigt verkar det inte ha skett så mycket, säger Nina Gustafsson Åberg, revisor på Riksrevisionen, till DN.

Svårstartade forskningsprojekt, tröga organisationer och en utbredd anställningsotrygghet är några av förklaringarna som forskare ger till de orörda forskningsbidragen.

–Många forskare är bara anställda så länge som de har bidrag. Då finns det incitament för forskarna att pussla så att bidraget ligger kvar så länge som möjligt, säger Nina Gustafsson Åberg.