”Förskräckliga inrättningar”. Regeringens utredare av häktestider och restriktioner, Inger Söderholm, skrädde inte orden när hon beskrev dagens häkten vid ett seminarium där hon presenterade några förslag ur sin kommande utredning.
Omkring 1.500 personer sitter, en given dag, häktade enligt Kriminalvården och långa häktningstider med restriktioner som leder till isolering är skadliga och traumatiserande enligt myndigheten.
Hur ska häktade barn hanteras?
Sverige får också återkommande kritik mot sin häktnings- och restriktionsanvändning, bland annat från FN och Europarådet. De har tagit sikte på att Sverige bland annat inte i tillräcklig utsträckning fokuserar på att hitta alternativ till häktning, inte har nödvändiga riktlinjer för hur barn ska hanteras i häkte och att restriktioner används i alltför stor utsträckning.
Inger Söderholms har därför fått i uppdrag att lämna förslag som syftar till att minska användningen av häktning och restriktioner.
– Vi har diskuterat om tidsgränserna skulle kunna vara till exempel nio månader för vuxna och tre månader för barn, sa hon på seminariet där företrädare från andra delar av rättsväsendet, bland andra riksåklagaren Anders Perklev och Anne Ramberg från Advokatsamfundet, deltog.
Åklagaren styr
Vid särskilt grova brott, till exempel terroristbrott och andra brott med internationella kopplingar ska dock tidsfristerna kunna förlängas enligt Inger Söderholm.
När det gäller restriktioner så diskuterar utredningen om domstolarna ska få ett ökat inflytande över hur omfattande de ska vara. I dag är det åklagaren som styr över omfattningen.
Även barn häktas i Sverige och utredningen ska särskilt fokusera på åtgärder som ska begränsa häktningar av dem. Enligt utredaren ska barn och unga kunna häktas även i fortsättningen, men de ska, enligt henne, inte placeras på häkten utan på några av Statens institutionsstyrelses ungdomshem, där det finns kompetens och möjligheter att ta hand om barnen.
Kostar samhället pengar
Vid seminariet lyftes inte bara häktestiderna ur de häktades perspektiv utan även ur ett samhällsekonomiskt.
Långa häktningstider är kostsamma och flera av deltagarna ifrågasatte dess effektivitet. Man menade bland annat att det finns utrymme för att effektivisera brottsutredningarna, även inom ramarna för nuvarande lagstiftning och utan att ge avkall på de höga beviskrav som ställs, vilket även leder till att häktestiderna kan kortas. Häktes- och restriktionsutredningen skall lämnas över till regeringen i slutet av augusti.