Redan i vecka 6 fick paret reda på att det skulle bli en svår graviditet. Under senhösten, lite mer än halvvägs gången, lades Ellinor Olsson därför in på sjukhuset i Lund.

Eftersom det var en riskgraviditet och de visste om att barnet skulle födas prematurt skrev hennes sambo och barnets pappa Ulf väldigt tidigt på ett faderskapsintyg, för att så snabbt som möjligt kunna få faderskapet bekräftat och bli vårdnadshavare.

– Jag var inlagd från vecka 23 och vi skrev på papprena en månad innan det, berättar Ellinor.

– Det var ett ständigt hot över oss om att bebisen kunde födas när som helst. Min moderkaka hotade att växa ut ur livmodern, in i urinblåsan och andra organ.

”Vad hade hänt om jag inte klarat mig?”

Allt gick lyckligt nog väl. På måndag är det tre veckor sedan deras son Leo föddes, i vecka 33 med planerat kejsarsnitt. Och i fredags fick hela familjen komma hem från sjukhuset.

Men rent juridiskt har Leo fortfarande ingen pappa. Hos Skattemyndigheten står Ellinor som ensam vårdnadshavare och hennes sambo som ogift, och utan barn. Nu går de bara och väntar på att faderskapet ska godkännas.

– Leo har inte heller fått något namn än för han ska ha min sambos efternamn och eftersom faderskapet inte har gått igenom är han namnlös.

Ellinor Olsson säger att vetskapen om att faderskapet inte registrerats har varit rätt jobbigt, både under graviditeten, själva förlossningen och så här i efterhand.

– Det hade kunnat gå så mycket smidigare eftersom vi skrev på papprena så pass tidigt, men handläggningstiderna är så långa. Det är också besvärligt nu också i kontakten med Försäkringskassan, att få ut tillfällig föräldrapenning, säger hon och fortsätter:

– Men mest tänker jag på hur det hade blivit om jag inte hade klarat mig. Nu gick allt bra med både mig och bebisen, men vad hade hänt om jag inte hade överlevt?

Regeringen vill ”modernisera” reglerna

De flesta barn som föds i Sverige i dag har ogifta föräldrar. Då är pappan tvungen att skriftligt intyga faderskapet, något som ska bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska därefter godkännas av kommunens socialanämnd och mamman.

Regelverket har i många år fått kritik för att vara både ålderdomligt och krångligt. Bland riksdagspartierna finns en utbredd kritik mot dagens system. Regeringen uppmanades 2015 av civilutskottet att se över frågan i ett så kallat tillkännagivande.

Så i torsdags meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen beslutat att ge en utredare i uppdrag att föreslå hur lagstiftningen kan förenklas. Förslagsvis genom att bland annat använda ”moderna kommunikationsmedel”.

– Man skulle kunna göra det här på nätet i stället, där man bara bekräftar på det sättet, i stället för den här mer omständliga och omoderna processen, sa Johansson till Ekot.

Ellinor är en av flera som reagerat positivt på regeringens besked. Hon tycker att man redan borde kunna registrera faderskap över nätet, och hoppas att processen i framtiden blir betydligt smidigare.

– Jag tycker att det är bra. Vi deklarerar ju med bank-id och det borde vara precis lika enkelt som det. Det var som min sambo sa, ”Jag tar ju på mig faderskapet, och det kan jag ju göra hemifrån”.