Vad innebär ett återinförande av värnplikten?

Uppdaterad
Publicerad

I dag släpps utredningen som avgör värnpliktens framtid: den kommer återinföras, sex år efter att den togs bort. Men vad innebär detta och vilka är fördelarna och nackdelarna? SVT Nyheter har gjort en sammanfattning.

Vad innebär det om förslaget läggs fram?

Åren innan värnplikten avskaffades var det ungefär 10.000 personer som gjorde lumpen årligen. Om värnplikten återinförs kommer den siffran troligen vara mycket lägre, cirka ett par tusen personer om året, och innefatta både kvinnor och män. De första som kommer kallas för mönstring är de födda 1999 och 2000.

Värnplikten skulle även kunna vara ett komplement till den nuvarande frivilliga tjänstgöringen och exakt hur många som kan kallas in, om förslaget läggs fram och går igenom, beror då på hur stort behov försvaret har.

Hur ser det ut i dag?

I dag har man den så kallade grundläggande militära utbildningen (GMU), vilket innebär att man endast kan söka till tjänster som yrkesmilitär. GMU är en grunutbildning på 3 månader, sedan följer befattningsutbildning på 6-8 månader. Den är helt frivillig, och du får lön under utbildningen. Man söker till den som man söker till ett vanligt jobb.

Under GMU får man 4.500 kronor i månaden, inklusive mat, boende, hemresor och ersättning för sjuk- och tandvård. Om man sedan blir soldat eller sjöman har man en grundlön på 18.000 kronor i månaden. Huruvida ersättningen kommer vara lika hög under en eventuell värnplikt återstår att se.

Vad vill folket?

En ny mätning Ipsos gjort på uppdrag av DN visar att 62 procent tycker att återinförandet av värnplikten är bra. Nästan lika många,m 61 procent, tycker att alla i en årskull bör mönstra. cirka 12 procent uppger att det skulle vara dåligt och en tidigare undersökning från Novus visar att fler män än kvinnor är positiva till värnplikt.

Vilka är för och vilka är emot?

Alla partier är i stort sett ense om att ett återinförande av värnplikten är bra, men många påpekar vikten av att kunna välja bort tjänstgöringen och att man ska unna välja en vapenfri tjänst.

Vänsterpartiet anser exempelvis att man bör återinföra värnplikten, främst av skälet att försvaret ska utgöras av människor med olika bakgrunder och Moderaterna tycker att varningssignalerna från försvaret är starka: det är för få personer som rekryteras.

Flera partier tror också att ett återinförande skulle kunna lösa de personalbrister som försvaret har.

Officersförbundet däremot är oroliga för att värnplikten kan leda till att ”försvarsmakten tappar fokus på att bli en attraktiv arbetsgivare”, exempelvis ge sämre förutsättningar till yrkesgruppen och hålla fortsatt låga löner, säger pressansvarige Daniel Skoglund till SVT Nyheter.

Utredaren Annika Nordgren Christensen menar dock att detta är något man tagit till sig.

– Det enklaste hade varit att slå på pliktsystemet, men det fungerar inte. Vi fortsätter jobba med attraktivitet för att få de som är anställda att fortsatt vara intresserade, säger Annika Nordgren Christensen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.