Wikipedia kallas ibland för projektet som fungerar i praktiken men inte i teorin. Vem som helst kan gå in och skriva en artikel eller ändra i en befintlig. Det låter kanske galet, men det fungerar förvånansvärt bra. Dedikerade användare rensar snabbt bort så kallat ”klotter” och felaktigheterna i texterna är relativt få.

– Medeltiden för klotter att synas i artiklar är under en minus. Det mesta återställs av de volontärer som redigerar. Många går in på senaste ändringar och backar tillbaka till den tidigare versionen. Det mesta återställs nästan direkt, men vissa felaktigheter kan bli liggande längre, säger Axel Pettersson på Wikimedia Sverige, den organsiation som bland annat informerar om hur Wikipedia fungerar.

De flesta skribenter är män

Kan man lita på Wikipedia?

– Med hjälp av verktygen diskussionssida, historik och källor, så kan man bilda sig en uppfattning om artiklarna går att lita på. Man ska se upp med artiklar som inte har några källor alls och man ska se upp med artiklar som har redigerats mycket nyligen, säger Axel Pettersson.

Ett problem för Wikipedia är att användarna är lite för lika varandra och att uppslagsverket därför överbevakar vissa ämnen.

– 90 procent av de som bidrar till Wikipedia är män, de flesta bor i västeuropa eller nordamerika och har universitetsutbildning. Det behövs fler kvinnor som skriver. Det finns idag artiklar om alla krig, generaler och pansarvagnar, men fattas artiklar om hemslöjd, exemplifierar Axel Pettersson.

”Ganska stort skifte”

Folkets uppslagsverk, Wikipedia, föddes den 15 januari 2001 och bara några månader senare publicerades den första artikeln på svenska. Idag finns omkring 38 miljoner artiklar totalt och omkring 2,4 miljoner artiklar bara på svenska. Därmed är svenskspråkiga Wikipedia näst störst i världen, efter engelskspråkiga.

– När Wikipedia startade var det en grupp entusiaster som försökte skriva så många artiklar som möjligt på väldigt kort tid. Det blev korta snuttar hela tiden och endel texter med många brister. Sedan kom det ett ganska stort skifte för tio år sedan när kvaliteten höjdes rejält och Wikipedia fick ett större anseende, säger Bengt Oberger på Wikimedia.

800 personer uppdaterar svenska Wikipedia

Även i Sverige är det en liten kärna med entusiaster som får uppslagsverket att fungera. Omkring 800 personer gör mer än fem redigeringar per månad och endast omkring 100 användare gör mer än 100 redigeringar varje månad, berättar Axel Pettersson.

En av de riktiga entusiasterna är wikipedianen Albin Olsson. En eftermiddag i veckan träffas han och några andra volontärer på Litteraturens hus i Göteborg för att helt ideellt, skriva och redigera Wikipediatexter.

– Målet är att samla all mänsklig kunskap, så det finns jobb att göra, säger han.

Men alla artiklar på Wikipedia skrivs inte av människor. En viktig förklaring till att svenskspråkiga Wikipedia är så stort idag är att många texter producerats av en ”bot”, alltså ett datorprogram som hittat informationen som artikeln bygger på i en databas.

Wikipedia för mindre

Sedan ett par år tillbaka finns även Wiki-mini, alltså ett uppslagsverk skrivet av och för barn.

På skolor och universitet har inställningen till Wikipedia förändrats kraftigt de senaste åren, menar Axel Pettersson.

–  Först fick man absolut inte använda Wikipedia alls. Sedan fick man använda uppslagsverket om man tänkte på källkritiken. Och nu har man på många håll tagit ytterligare ett steg och låter nu studenter bidra till Wikipedia i examinationsuppgifter, så att uppsatsen kan läsas av en stor publik och inte bara av läraren.