”Mer sociala problem i orter med få invandrare”

Stefan Fölster.
Stefan Fölster. Foto: Scanpix

De orter i Sverige som har störst sociala problem har få invandrare, konstaterar chefen för Reforminstitutet Stefan Fölster i en ny rapport. – Många invandrare drar upp en del orter, säger Fölster till SVT Nyheter.

I undersökningen har en Sverigeanpassad variant av FN:s utvecklingsindex använts.

De huvudområden som bedöms är skola, jobb, hälsa, pengar och en kategori kallad hopplöshet och utanförskap.

”Snävt invandrarfokuserat”

Av de fem sämsta orterna i indexet över mänsklig utveckling har fyra exceptionellt få invandrare. De 20 sämsta orterna har färre invandrare än genomsnittet medan de 20 bästa har fler, skriver Fölster i Dagens Nyheter.

Detta förvånande resultat innebär inte att integrationsproblemen för en del invandrargrupper är försumbara, skriver han, utan att många svenska orter med få invandrare har allvarliga problem av liknande art.

– Det som förvånade mig var att det är inte alls de invandrartäta orterna som sticker ut med mycket sociala problem. Det finns lika många "invandrarfattiga" orter där många har betalningsförelägganden, där många ungdomar inte slutför gymnasiet, där medellivslängden är kort och så vidare, säger Stefan Fölster till SVT Nyheter.

– Man kanske har missat att det finns stora grupper invandrare som i själva verket har bättre utbildning och startar företag oftare. De klarar sig väldigt bra och drar upp en del orter.

Han anser att ”den snävt invandrarfokuserade, och inte särskilt framgångsrika, integrationspolitiken” bör ersättas av en bredare som tacklar de ”höga trösklar och den brist på företagsamhet” som finns i många invandrarfattiga kommuner och en del invandrartäta orter.

Många mekanismer spelar in

Det finns en rad mekanismer som gör att en ort får problem, bland dem fallande fastighetspriser, höga nybyggnadskostnader, dålig konkurrenskraft på lönemarknaden och ett kommunalt utjämningssystem som enligt forskare är negativt för tillväxten i svaga orter.

”Dessa grundläggande mekanismer är Sveriges politiska partier väldigt obenägna att diskutera, vilket har öppnat för en pseudodebatt om invandringens effekter”, skriver Fölster i debattartikeln.

Exempel på kommuner

  • I Munkfors är drygt 36 procent av ungdomarna arbetslösa.
  • I västgötska Töreboda har 21 procent av befolkningen betalningsförelägganden från Kronofogden.
  • I Ragunda är var femte vuxen i arbetsför ålder varken i arbete eller studerar.

Samtliga tre kommuner har en låg andel invånare med utländskt bakgrund, men hamnar ändå bland den sämsta tiondelen i indexet över ”mänsklig utveckling”.

Källa: DN

Publicerad:

Uppdaterad: