Kluven bild av Montenegro

Solen silar sina strålar genom lövverket på träden som kantar den fridfulla gågatan i centrala Podgorica. På uteserveringen sitter trendiga unga montenegriner och dricker dagens andra espresso. Den svenska experten på organiserad brottslighet har sommarkavajen avspänt hängande över axeln.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

-Jag känner mig tryggare här än på gatorna hemma i Malmö, säger han till min förvåning.

Det är mitt första besök i delrepubliken Montenegro och jag är här för att göra reportage inför folkomröstningen om självständighet från federationen med Serbien. Bilden av Montenegro som ett paradis för både cigarett- och människosmugglare sitter på näthinnan. Ett land där premiärministern själv, Djukanovic, tidigare anklagats för kopplingar till organiserad brottslighet, och där korruptionen i alla samhällets delar utgör ett svårlöst hinder för ett eventuellt framtida EU-medlemskap.

-Jo, det är många här som fortfarande inte låser sina bilar eller ytterdörrar om natten, bekräftar vår tolk.

Skuggsamhälle under ytan
Bilden av Montenegro är kluven. Paradiset finns där. Ett turistparadis som bara väntar på att utvecklas, eller exploateras, beroende på hur man ser det. Kustens dramatiska berg, det klara inbjudande vattnet och medeltida ruiner efter fästningar och kloster, bara väntar på att inbringa välbehövliga euros till montenegrinska plånböcker.

Samtidigt döljer sig fortfarande ett skuggsamhället under ytan, som innebär att vanliga människor förnekas den rätt de har enligt lag om de inte betalar under bordet. Det handlar om adekvat sjukvård, utbildning, offentlig service och rättvis behandling från myndigheternas sida.

-Det värsta är att det drabbar samhällets svagaste, säger den unga kvinnan som arbetar på en organisation mot korruption i Podgorica.

-Det drabbar dem som inte får en säng på sjukhuset för att de inte kan muta sjukhuspersonalen. Korruptionen är så djupt rotad att ingen väntar på att tjänstemännen ska be om mutor, alla förutsätter att man måste betala, säger hon.

Lång väg kvar
Även om Montenegro har en lång väg kvar att gå så kommer önskan att kvalificera sig för en plats i den exklusiva EU-klubben troligen att frambringa förändringar. Hur snabba och hur genomgripande, är oklart.

Regeringen har vidtagit mått och steg för att omvandla samhället till en rättsstat och bjudit in internationella organ som kan hjälpa Montenegro på vägen. Många är pessimistiska, och tror att det bara är ett ögontjäneri. Framtiden får utvisa. Om femton år kanske Montenegro blivit fritt från organiserad brottslighet och korruption. Men det kanske också blir så att montenegrinerna låser ytterdörren om natten.

Christina Johannesson, SVT:s korrespondent i Bryssel