Under 2004 till 2006 höjde den amerikanska centralbanken Federal Reserve räntan med en kvarts procentenhet 17 gånger. Sedan låg den stilla i ett år på 5.25 procent till idag, då den alltså sänks till 4.75 procent.

De flesta ekonomiska bedömare tror att problemen på den amerikanska kreditmarknaden kommer att påverka ekonomin här i Sverige också För svenska konsumenter är det fortfarande lätt att få lån. Men när finansinstituten i sin tur ska låna upp pengarna till konsumentlånen märks den amerikanska kreditkrisen av. Banker och finansinstitut krävs på högre ränta, vilket gör att konsumentens ränta också höjs.

Amerikanska risker sprids
Rörliga lån har blivit upp till en halv procentenhet dyrare än de annars skulle vara. Det innebär 300 kronor i månaden för ett miljonlån. För femåriga lån är påslaget ungefär 0,15 procentenheter, eller en hundralapp i månaden för ett miljonlån.

Och allt beror på att amerikanska familjer har tagit bolån de inte klarar av. För de lånen ligger inte kvar hos banken, som svenska bolån. I stället har bolåneinstituten lagt ihop dom med andra krediter, och gjort nya värdepapper av dem. Sedan har riskerna spridits till alla möjliga finansinstitut världen över.

Risk för överhettning
-När ett stort land som USA får högre kreditkostnader och svårare att ta upp lån direkt innebär det en dämpning av konjunkturen. I och med att de stora internationella företagen sysselsätter mycket folk i Sverige kommer vi den vägen att märka av en dämpning, säger Peter Malmqvist, aktieanalytiker på Nordnet, till Aktuellt.

Riksbanken har ändå fortsatt att höja räntan för att bromsa ekonomin.

-I Sverige har vi fortfarande en risk för överhettning. Men förmodligen kommer en dämpning på världsmarknaden också att leda till att den svenska riksbanken inte höjer räntan lika snabbt som man annars hade tänkt sig, säger Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.