Trots att det sedan 2007 råder generellt ålfiskeförbud så har hittills i år ett 50-tal ålryssjor tagits i beslag av Kustbevakningen och tolv brottsanmälningar upprättats. Senast i veckan upptäcktes tre omärkta redskap.
En delikatess
Så här i midsommartider är rökt ål en eftertraktad delikatess på matbordet, framför allt i södra Sverige. Men mängden unga ålar som ska bygga upp beståndet har rasat sedan 1980-talet. Ålfisket är därför förbjudet i Sverige med undantag för vissa yrkesfiskare och specifika vatten. Arten vandrar långa sträckor under flera år för att fortplanta sig och är därför känslig för mänsklig påverkan.
För att motverka det olagliga ålfisket utför Kustbevakningen fiskerikontroller i nära samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Och alllt som ter sig olagligt polisanmäls.
– Tillåtna ålryssjor och andra fångstredskap ska vara tydligt märkta med namn och telefonnummer. När ett omärkt redskap upptäcks släpps fångsten fri. Sedan behöver vi ett beslut från polisen om att redskapet ska tas i beslag, säger Henrik Lindahl, fiskerihandläggare på Kustbevakningen. Vi polisanmäler alltid omärkta redskap.
Men det är svårt att bevsia.
– Handlar det om omärkta ryssjor är det svårt att hitta någon gärningsman säger Henrik Lindahl, och menar att det sällan finns vittnen.
Högsäsong för ålfisket
Under året har Kustbevakningen upptäckt olagliga fiskeredskap på tolv platser längs med kusten och ett 50-tal ålryssjor har tagits i beslag. I veckan fann besättningen på övervakningsfartyget KBV 302 tre omärkta dubbelryssjor i skärgården.
– Fram till midsommar är det högsäsong för ålfisket, berättar Patrik Mathiasson, befälhavare på KBV 302. Resten av sommaren brukar vara lite lugnare till dess att fisket av blankål drar igång i början av hösten.
Efterfrågar tips
Flera av årets beslag har gjorts med hjälp av övervakning och tips från allmänheten.
– Upptäcker man omärkta fiskeredskap ser vi gärna att man kontaktar vår ledningscentral med position och kontaktuppgifter. Då kan vi följa upp det, säger Patrik Mathiasson.
För att rädda den europeiska ålen har EU ställt krav på medlemsländerna att de ska jobba efter en nationell ålförvaltningsplan. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för arbetet med den svenska ålförvaltningsplanen vars målsättning är att 90 procent av all blankål, som för närvarande naturligt skulle kunna produceras i svenska vatten, ska överleva och bidra till reproduktionen.
För att ålen ska ha en framtid krävs det ett stopp för det olagliga ålfisket och ett fortsatt samarbete mellan myndigheter och allmänheten.
– Vi har inte möjlighet att vara överallt dygnet runt, därför är vi måna om att samarbeta och föra dialog med sport- och etablerade ålfiskare. Tillsammans kan vi minska det olagliga fisket och rädda den svenska ålen, avslutar Henrik Lindahl. Och avslutar med att ålen kommer att dö ut om problemen inte minskar.