– Grunden för bra mat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse. Det är därför mycket positivt att medvetenheten hos kommunpolitikerna verkar växa, säger Eva Sundberg från Livsmedelsverket.

Årlig kartläggning av skolmaten

Livsmedelsverket har tillsammans med Skolmatens vänner kartlagt skolmåltidsverksamheten i landets kommunala grundskolor. 240 av landets 290 kommuner har deltagit. Liknande undersökningar har gjorts årligen sedan 2011. Alla kommuner i Dalarna, förutom Borlänge och Smedjebacken, har deltagit.

Kostnaden för maten varierar

Snittkostnaden för lunchmåltiderna i Sveriges grundskolor låg under 2015 på 10,47 kronor per måltid, vilket är en ökning med 25 öre från året innan. 2013 låg snittet på 9,98 kronor.

I Dalarnas kommuner varierar lunchkostnaderna på grundskolorna relativt mycket, men håller sig ändå över eller nära snittet. Majoriteten, av de kommuner som svarat på frågan, uppger att de betalar mellan 11,00 till 12,99 kronor för varje måltid.

Gagnef och Falun betalar minst

Lägst betalar Gagnef och Falun som betalar cirka tio kronor. Högst ligger Avesta kommun på cirka tretton kronor. Fyra av kommunerna har svarat ”vet ej” på frågan.

– Det är ett medvetet beslut att laga mat från grunden med bra råvaror, på när- och lokalproducerad mat. Vi har också satsat på att ha 30 procent ekologisk mat och då blir det dyrare. Maten är viktig för politikerna i Avesta, det är många som är intresserade, säger Eva Södergård som är kostchef i Avesta kommun. 

Lunch innan klockan elva allt vanligare

Andelen skolor med tidig lunch har ökat sedan 2013. Nästan 90 procent av landets kommuner har minst en kommunal grundskola där lunchen serveras före klockan elva.

Alla skolor i Gagnef, Leksand, Mora och Malung – Sälen kommun startar lunchserveringen innan klockan elva.

Att det är så i Gagnefs kommun menar skolchefen Håkan Elving beror på brist på utrymme.

– Det är ju önskvärt att få en senare lunch, men vi har inte tillräckligt med plats. Det är något som är värt att diskutera eftersom vi växer, det blir fler och fler barn på alla skolor i kommunen, säger skolchefen Håkan Elving.

”Lunch är inte frukost”

– Lunch är ju lunch och inte frukost. Risken är att barnen inte är hungriga när det väl är lunch eller att de blir hungriga igen innan det får mat nästa gång, säger Eva Sundberg från Livsmedelsverket.  

Hon påpekar dock att man på livsmedelsverket har full förståelse för att det inte är enkelt i praktiken men vill ändå att det ska finnas en ambition hos kommunerna att ändra på det.

– Att man sätter ner foten och gör allt man kan för att inte ha så tidig lunch, det är för barnens bästa.

En utmaning att få kompetent kökspersonal

Trots att det går åt rätt håll när det kommer till skolmatsutvecklingen finns det fortfarande utmaningar menar Eva Sundberg. En utmaning är att rekrytera kompetent kökspersonal.

Vilken typ av utbildning som skolmatspersonalen har i grundskolor varierar nämligen en del. I Gagnef och Malung- Sälen har mindre än hälften av personalen någon slags köksutbildning (storkök/kock eller liknande).

Bäst ligger Leksand, Ludvika och Säter till, där har 75 procent eller mer av personalen rätt kompetens.

Kök nära skolorna kan locka fler

– Vi hoppas att kommunerna ska skapa mer attraktiva arbetsplatser som ska locka kompetent personal och det kan till exempel vara med att ha tillagningskök nära skolorna, säger Eva Sundberg

Och tillagningskök i direkt anslutning till skolresturangerna runt om i landet har faktiskt ökat sedan 2011.

– Och det är ju verkligen kul, det gör ju att de som lagar maten kommer närmare de som äter, och då kan man också använda måltiderna i pedagogiken.

Läs mer om undersökningen på Livsmedelsverkets hemsida