Många av de som tränar i Polhemsskolans gymnastiksal när SVT kommer på besök är ensamkommande flyktingbarn, som kommer från platser där cricket är en betydligt större sport än i Sverige.
17-årige Ashok Amanze som kommer från Afghanistan är en av dem.
För honom är cricketen så mycket mer än en idrott.
– De dödade min pappa. Mamma sa att jag inte kunde stanna, för då skulle de döda mig som min far. Men nu är hela min familj i Afghanistan dödad. Nu har jag ingen, jag har bara cricket, säger han och vänder sig om mot sina kamrater som spelar i bakgrunden.
Slagträ och boll
Väldigt förenklat spelas en cricketmatch mellan två lag med elva spelare i varje som turas om att slå eller kasta. För slagmannen handlar det om att skydda den så kallade grinden och att springa så många rundor längs spelplanen som möjligt utan att bli bränd.
Några av de som deltar i verksamheten är, som Ashok, vana cricketspelare. Andra, som 16-årige Ahmad Hakimi har börjat spela sedan de kommit till Sverige.
– När jag var i Afghanistan kunde jag inte spela cricket, jag kände till sporten men jag kunde inte spela. Nu här i Sverige har Gävle kommun gjort att jag kan spela.
Målet är seriespel
Målet är att få igång ett lag som kan delta i ligaspel men när man drar igång en sådan här verksamhet stöter man på en del praktiska problem.
Den här gången saknas till exempel en del av deltagarna från boenden utanför Gävle eftersom de hade problem med att ta sig till lokalen. Men entusiasmen är stor och killarna får hjälp av Gävleborgs idrottsförbund i arbetet med att bilda en förening, och det är en sport som växer i landet.
– I dag har vi femtiofem cricketföreningar i Sverige med 3000 medlemmar så det är en sport som växer ganska fort, berättar Ahmet Bölüktas som är idrottskonsulent på Gävleborgs idrottsförbund.
– De har ett stort intresse för cricket och det vill vi ta vara på och det är kul för hela Gävleborg att vi får hit en ny idrott.
Cricketen har gett mycket
Och att Ashok Amanze brinner för cricket går inte att ta miste på och sporten har också hjälpt honom på andra områden.
– I Afghanistan kunde jag inte gå i skolan på grund av situationen men tack vare cricketen har jag lärt mig fyra språk. Cricketen är allt för mig! Det är viktigt att gå i skolan och lära mig men sedan ska jag spela cricket. Redan som liten var min dröm att bli en stor cricketspelare.