En hängsnara i brevlådan, blivit spottad i ansiktet i livsmedelsaffären och dödshot mot familjen. Så beskriver några politiker de hot och det hat de fått motta. Det framgår i intervjuer i en ny studie från Högskolan i Halmstad.
Bakom studien står Halmstadforskarna Mikael Thelin och Ulf Petäjä som studerat kommunpolitikers utsatthet på uppdrag av SKR.
– Förekomsten av hat och hot riskerar att påverka det demokratiska samtalet negativt, säger Mikael Thelin.
Närmare 70 procent av alla svarande politiker ansåg att hoten och hatet är ett hot mot demokratin.
I klippet berättar Mikael Thelin och Ulf Petäjä om forskningen och vad hatet och hoten kan få för konsekvenser för demokratin.
Studien genomfördes av forskare på Högskolan i Halmstad på uppdrag av Sveriges kommuner och regioner och i samarbete med Valmyndigheten under valåret 2022.
Rapporten bygger på en enkätundersökning riktad mot cirka 6 000 politikers upplevelser av hat och hot och dels på 14 djupintervjuer om politikers upplevelser av hat och hot.
Studiens övergripande slutsatser visar att 43 procent i någon utsträckning drabbats och att en överväldigande majoritet av de svarande kommunpolitikerna upplever att hat och hot utgör ett hot mot demokratin. Nästan 40 procent av de som drabbats uppgav att de i någon utsträckning funderat på att lämna politiken på grund av detta.
Enligt studien var de huvudsakliga orsakerna till hat och hot ideologi (partitillhörighet) eller engagemang i enskilda sakfrågor.
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.