Om man söker på nätet på ordet eldsjäl så återkommer ofta ordet entusiast. Eller beskrivningen: ”en person som brinner för något” och ”någon som jobbar ideellt i en förening”. När det gäller Bengt-Åke Torhall, och hans kärlek till Torup i allmänhet och bandyn i synnerhet, stämmer det onekligen. Han började spela bandy på sjöarna i trakten på 40-talet och har varit bygden trogen i alla år. Numera är han lagledare i Torups BK och har lämnat över det mesta till sina söner. Men Bengt-Åke ställer alltid upp när det behövs. Till och med när det gäller att hoppa in – som spelare.

”Rädda att jag skulle bli nerkörd”

Veckan före jul handlade inte så mycket om julstök hemma hos Bengt-Åke Torhall. Han kämpade med andra utmaningar. Torups BK har under inledningen av säsongen i division 2 sydväst haft svårt att få ihop tillräckligt med spelare till matcherna. Flera möten har fått skjutas upp.

– Det är framförallt bortamatcherna som är bekymmersamma. Jag ägnade julveckan åt att ringa runt till folk som kunde tänka sig ställa upp och spela.

När laget skulle möta Mölndal B före nyårshelgen hade han fått tag i spelare från både Göteborg och Jönköping. Flera av dem hade inte åkt skridskor på flera år. Men för att få överhuvudtaget elva man på planen snörade han på sig skridskorna och genomförde sin första hela bandymatch på över tio år.

– Det var ju i alla fall bättre att ha elva spelare på plan istället för tio. Jag försökte störa motståndarna även om det inte går lika fort längre.

Men du tränar fortfarande?

– Absolut, jag åker ju skridskor tre dagar i veckan så det var inga problem. Däremot var mina grabbar osäkra ett tag. De var väl rädda att jag skulle bli nerkörd på planen. Men det gick bra. Jag blev bara nerkörd en gång och efteråt har jag inte haft några känningar i kroppen.

Många av dina motståndare är i 20-årsåldern. Hur var det att möta dem?

– Man hänger ju inte med dem, men de får ju i alla fall ytterligare en gubbe som de måste åka runt. Jag hade inte så mycket boll, men man får ju köra efter förutsättningarna och anpassa spelet efter förmåga. Det fick ju alla göra eftersom vi inte hade några avbytare.

”Jag har svårt att säga nej”

Torups BK grundades 1932 och hade sin sportsliga storhetstid tidigt på 70-talet då laget tog sig upp i division 1 – den då näst högsta serien i landet.

– Det är nog mina bästa minnen från alla år. Vi förstärkte med en hitflyttad b-landslagsspelare från Örebro vilket lyfte hela laget. Han är fortfarande med ibland. Numera är han också pensionär, men han var inte med i den senaste matchen. Det hade ju varit kul med två pensionärer på plan i samma match.

Bengt-Åkes passion för sporten har han fört vidare till barn och barnbarn. Hans fyra söner är alla aktiva i föreningen. Två av dem bor i Jönköping, men är med så ofta de kan, berättar Bengt-Åke. Matchen mot Mölndal B blev en familjetillställning. Inte nog med att 75-årige Bengt-Åke spelade hela matchen. Torups mål vaktades av hans 16 år gamla barnbarn. Totalt var de sex stycken från familjen som var med på ett eller annat sätt under matchen.

Har du alltid varit lika engagerad?

– Ja, jag har alltid varit sådan. Jag har svårt att säga nej. Min far höll på mycket i bygden så jag har nog fått det från honom. Han var däremot inte så intresserad av sport. Men det har jag ju fört vidare till mina barn som har spelat på ganska hög nivå. Och flera av mina elva barnbarn åker skridskor.

Är din fru också hängiven?

– Jodå, hon är alltid med kring matcherna och är också engagerad i bygden.

Tycker du att det finns färre eldsjälar nuförtiden?

– Det finns nog de som gör mycket mer än jag gör. Däremot känns det som att klubbkänslan överlag är mindre bland ungdomar i dag. Det finns så mycket annat som drar åt olika håll som datorer och sådant.

Vad tycker du om bandyns utveckling i Halland?

– Det är bekymmersamt. På 50- och 60-talet hade vi tio-tolv föreningar. Nu finns bara fyra kvar. Det handlar om att det inte finns tillgång till is. Vi är två föreningar som delar på isen i Oskarström. Men visst, isbrist kunde det vara förr i tiden också.

Hur ska bandyn överleva i Torup på sikt?

– Ja, det kan man fråga sig. Det är liten ort och upptagningsområdet är inte så stort. Vi måste ju i princip ha med alla ungdomarna i samhället för att ha något att bygga på. Men är det dåliga vintrar så är det svårt att få dem att satsa. Då blir det nog lätt att man satsar på fotboll istället för bandy. Sedan är tycker säkert en del att det kan vara lite omständligt att åka till Oskarström för att träna. Det är ju bara där det finns is.

Nyanlända fick testa sporten

Under förra året hjälpte föreningen till med prova-på-bandy för nyanlända från Hylte. Resultatet blev att flera av dem i dag är med och tränar med ungdomslagen.

– Vi har ett antal som är väldigt intresserade. Det hela påminner lite om filmen ”Trevligt folk” med somaliska bandyspelare. Visst är det ett litet bekymmer att de aldrig sett is tidigare. Att springa kan ju de flesta, men skridskor tar lite tid att lära sig. Sedan ska man ju hålla koll på klubba och boll också. Men de som får stanna kvar i bygden kan absolut vara ett tillskott till föreningen för att ta sig framåt på sikt.

På trettondagen väntar nästa match för Torups BK i derbyt mot Oskarström. Bengt-Åke räknar med fler på plats i truppen än i förlustmatchen förra veckan mot Mölndal B som slutade 5-8.

– Oskarström har spelat bra på sistone, så det blir en stor utmaning. Men vi slog dem förra året så det är inte omöjligt.

Kommer du att spela då?

– Nej, nu har vi tillräckligt med folk på plats.

Men är du beredd om det skulle krävas?

– Jag är alltid redo, avslutar Bengt-Åke Torhall och skrattar.