Vem kan skickas utomlands för att försvara andra Natoländer? Är man aktuell om gjorde lumpen för några år sedan?
SVT har pratat med försvarsexperten Robert Dalsjö. I klippet ovan reder han ut vilka troliga scenarion han ser kan bli aktuella vid en kris.
Just nu ses frågan över om vilka skyldigheter värnpliktiga kan ha gällande att tjänstgöra utanför Sveriges gränser.
Enligt Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut, är det i första hand anställda inom Försvarsmakten som skickas till andra Natoländer. Men vid behov kan värnpliktiga också vara aktuella.
I klippet ovan förklarar vad som är sannolika scenarion för värnpliktiga vid en internationell kris.
Det börjar med att du gör militär grundutbildning, lumpen.
Efter grundutbildningen blir du krigsplacerad och ska följa instruktionen i din krigsplaceringsorder. Du kan även bli kallad till repetitionsutbildning för att underhålla och förnya dina kunskaper.
Du kan även kallas in till beredskapstjänstgöring eller, om beredskapen höjs, till krigstjänstgöring. Det är regeringen som bestämmer om det behövs.
Krigsplaceringen som värnpliktig gäller i tio år efter det senaste tjänstgöringstillfället, men längst till och med det år du fyller 47 år.
Källa: Krisinformation.se
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.