Granater räddade Per-Åke Johanssons gård Foto: SVT

Granater räddade Per-Åkes gård

Uppdaterad
Publicerad

När det började brinna på Per-Åke Johanssons gård var det räddningstjänstens nya vapen som räddade hans egendom. Och brandmännen hyllar släckgranaten som arbetsredskap.

– Den stora vinsten gör vi hos den som drabbas, säger Klaus Heinsvig, ställföreträdande räddningschef på räddningstjänsten Väst.

På räddningstjänsten Väst var man bland de första i landet att börja med den explosiva metoden med släckgranater.

– När man rullar in den så utvecklas det en gas som stiger upp till taket i rummet och sänker temperaturen. Normalt så stegras ju temperaturen väldigt snabbt vid en brand och granaten bryter det händelseförloppet, säger Klaus Heinsvig, ställföreträdande räddningschef på räddningstjänsten Väst.

Granater räddade hans gård

I drygt ett år har räddningstjänsten Västs bilar i Varberg och Falkenberg varit utrustade med släckgranater. Sedan dess har det nya vapnet spelat en avgörande roll vid flera bränder. För lantbrukaren Per-Åke Johansson från Rolfstorp utanför Varberg så var det just ett par släckgranater som räddade hans gård.

– Det var i somras som det började brinna i ett av silotornen när vi höll på att lägga i gräs. Vi larmade brandkåren och de var här väldigt snabbt med släckgranater och fick dämpat branden tills resten av insatsstyrkan kom, säger han.

Vad tänker du om att det var släckgranater som räddade silon?

– Det är ju väldigt smidigt som i det här fallet när man skulle upp högt. Det var ju inte tungt att bära med så det är ju suveränt får jag säga.

Räddningstjänsten vinner tid

Granaten fungerar bäst i slutna utrymmen. När man drar ut sprinten så aktiveras granaten och dess innehåll går från fast form till gasform. Efter drygt tio sekunder kommer gasen ut ur granaten och dess främsta uppgift är att få ner temperaturen på branden. På så sätt vinner räddningstjänten dyrbar tid.

Används runt om i landet

Släckgranaten har blivit ett verktyg som många räddningstjänster runt om i landet använder. Räddningstjänsterna i Gävle, Sundsvall och Södra Älvsborg är några av dem som börjat använda metoden. Och på räddningstjänsten Väst var man bland de första att ta till sig granaten.

– Något av det farligaste som vi gör är ju rökdykning. Vi vill ju skapa en miljö som gör att vi inte behöver gå in i den värmen. Dessutom är det ju så att har vi en människa som ligger i rummet så måste vi tidigt se till att få ner temperaturen om det ska gå att rädda honom. Är det för höga temperaturer så dör man, säger Klaus Heinsvig, ställföreträdande räddningschef på räddningstjänsten Väst.

Vad betyder det för arbetsmiljön?

– Givetvis så betyder det att vi får en bättre arbetsmiljö för vår personal. Men den stora vinsten gör vi ju hos den som är drabbad där huset kanske står kvar idag vilket det kanske inte gjorde förr, avslutar han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.