Britta Pelters, lektor på Högskolan i Halmstad, har tillsammans med en forskningskollega i Linköping utgått från en omfattande lista med funktioner och sociala processer som kan känneteckna en religion. Det visar sig att hälsa och träning uppfyller alla kriterier. Det gäller både moraliska värderingar, likväl som övertygelsen om att det man tror på är den absoluta sanningen.

Den perfekta hälsobilden

Men frälsning och befrielse följs av besvikelse och skam. Vid sjukdom tycker man att kroppen sviker en. Man förväntas också ha ett visst utseende, vilket gör att alla inte passar in i den hälsosamma mallen.

– Man måste ha en viss kropp att visa upp som säger att man är en duktig person. Om jag är tjock, så är jag inte bara ”tjock”. Fettet symboliserar att jag är lat och saknar viljestyrka, säger Britta Pelters.

Religion eller inte?

Inne på Idrottscentrum på Högskolan i Halmstad varvas gemensam gruppträning med mer klassisk styrketräning. Vad anser då motionärerna själva – är hälsa en religion eller inte?

– Ja, det tycker jag. Det tar mycket tid och det blir ett beroende, säger Jonathan Bergstedt, som har tränat aktivt sedan han var fem år gammal.

– På ett sätt, eftersom det kopplar samman människor. Man strävar efter samma sak – att må bra, säger Moa Nygren.

Finns likheter

Ola Sigurdson är professor i teologi och menar att det intressanta är innehållet i religionen, inte själva benämningen ”religion”.

– Jag kan hämta femtio böcker från mitt kontor och alla har olika definition av religion. Religion är ett modernt begrepp. Vad som helst kan vara en religion bara det är tillräckligt viktigt för några människor, säger han.