Enligt allemansrätten får folk vistas i skog och mark. En skylt med texten ”Privat väg” eller ”Privat område” får inte sättas upp av markägare utan tillstånd från kommunal myndighet. (5, 12 § Lag 1998:814 med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning).
Kommunens beslut
Det är kommunens miljökontor som beslutar om en markägare får avvisa människor med skyltar. Ett undantag är om allemansrätten är satt ur spel. Främst handlar det då om områden som berörs av Brottsbalkens bestämmelser om tomt, plantering eller skadekänslig mark.
Fordon
Markägare får sätta upp skyltar med förbud mot fordonstrafik på enskild väg. Det är också tillåtet att varna för fara. Ett exempel är ”Varning för brant” eller ”Se upp för tjuren”. Enligt allemansrätten får människor vistas till fots, på cykel eller ridandes.
Stängsel
En tomtgräns kan omges med stängsel eller staket, men en markgräns med stängsel kan beträdas utan risk för straff.
Ett stängsel får inte spärra av ett område med ”betydelse för friluftslivet”. Det kan vara badplatser, strandområden och utsiktsplatser. I annat fall kan allmänheten vända sig till länsstyrelsen för att få allemansrätten bevarad (enligt 26 kap. 11 § miljöbalken).
Strandtomt
Mark nära vatten omfattas av strandskyddet. Inom ett strandskyddsområde som är hundra meter upp från vattenbrynet får i regel inga hus byggas utan särskild dispens från kommunen. Strandskyddet gäller hav, floder, insjöar vattendrag oavsett storlek.
På några platser, till exempel i en del tätorter, är strandskyddet borttaget men på andra platser är strandskyddet utvidgat till upp till 300 meter från strandlinjen.
Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till området och att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten.