Mikael Olshammar, miljöteknikingenjör och gruppchef på IVL Svenska miljöinstutet. Foto: TT/IVL

Tusentals ton gummi försvinner från konstgräsplanerna varje år

Uppdaterad
Publicerad

När forskare i fjol undersökte möjliga källor till mikroskräp i havet kom konstgräsplaner på andra plats. Skötseln av konstgräsplanerna måste bli bättre för att vi ska få ner svinnet, menar miljöteknikingenjören Mikael Olshammar.

IVL Svenska miljöinsitutet lade i fjol fram en rapport på Naturvårdsverkets uppdrag om var den ökade mängden plast- och gummipartiklar i haven kan komma ifrån.

Att däckslitage från våra bilvägar var den i särsklass största potentiella källan överraskade ingen av de inblande. Däremot att konstgräsplaner kom som nummer två, förvånade till och med forskarna själva.

Konstgräs

4.000 ton försvinner varje år

Någonstans mellan 2.000 och 4.000 ton gummigranulat bedöms, enligt rapporten, försvinna från Sveriges drygt 1.300 konstgräsplaner per år.

– Man tänker inte på hur stora volymer det är. Det finns planer som innehåller upp till 140 ton granulat och en vanlig plan har omkring 60 ton totalt, säger Mikael Olshammar, miljöteknikingenjör och gruppchef på IVL Svenska miljöinstutet.

Läs mer: Åtta ton gummi spårlöst borta på konstgräset i Laholm

Gummigranulatet följer bland annat med i skor och kläder och kan hamna i avlopp och sopor. Men det största svinnet bedöms ske vid snöskottning av planerna. Gummit hamnar i snövallarna och på många planer finns ingen filtrering i dagvattenbrunnarna, utan det åker med en hel del ut med regn- och smältvatten.

Utbilda planskötarna

Och dagvattenledningarna mynner ut i vattendrag som förr eller senare oftast når haven. Där riskerar fisk få i sig mikroskopiska bitar av gummipartiklarna.

– Hur mycket som verkligen når haven vet vi inte. Det är inte riktigt undersökt än, säger Mikael Olshammar.

Ur perspektivet att gummpartiklar riskerar att spridas ut i naturen, hur mycket bättre är de miljövänligare alternativen av gummigranulat?

– Det är väldigt dåligt undersökt, men jag kan inte se att det är någon större skillnad. Allt pekar snarare på att det handlar om hur man sköter planerna, hur man snöröjer och hanterar den i övrigt, säger Mikael Olshammar.

Hur ska en kommun eller förening som anlägger en konstgräsplan komma ifrån de här problemen?

– I första hand måste man titta på de befintliga planer som finns så att man utbildar de som sköter planerna och använder system för att samla upp och återföra granulat till planerna istället för att det rinner ut i dagvattnet. När man ska anlägga nya så bör man titta på nya alternativ som planer helt utan gummigranulat eller att använda naturmaterial som kork och kokos, säger Mikaels Olshammar.

På ett fåtal planer i Sverige ligger det i naturmaterial som kork och kokos. Bland annat spelar allsvenska Elfsborg numera på kork på Borås arena.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Konstgräs

Mer i ämnet