En av de så kallade ”hemmasittarna” – ett nytt populärt begrepp för elever med 100 procent frånvaro under en längre tid – var Izabell Roos. Idag är hon 16 och går på gymnasiet i Helsingborg. Men för bara ett år sedan såg hennes dagar helt annorlunda ut.

– Jag låg bara i sängen hela dagarna och lyssnade på musik. Jag kommer aldrig att komma in på gymnasiet tänkte jag, säger hon.

I högstadiet fick hon det allt jobbigare – dels socialt med kompisar, men också i kontakt med lärare, när Izabell hade svårt att förstå vissa uppgifter.

Kände sig dömd

– Jag kände mig missförstådd och som om jag blev dömd, säger hon.

När Izabell helt slutade gå till skolan, upplevde hon inte att det var någon där som direkt saknade henne.

– Det var precis som att jag inte var värd något för andra, som om jag var osynlig, minns hon.

20 000 skolelever i Sverige är så kallade ”hemmasittare”, enligt Skolinspektionens siffror. I veckan presenterades den statliga utredningen ”Att vända frånvaro till närvaro”. Utredaren Malin Gren Landell har flera förslag på hur skollagen bör ändras för att få fler att gå till, och stanna kvar i, skolan. Ett förslag är att minska antalet håltimmar. Utredningen konstaterar också att skolor överlag inte har tillräckligt bra koll på elevers frånvaro.

Hittade 20 barn

Det problemet fanns även i Bjuv. Specialpedagogen Eva Elg anställdes i februari förra året för att upptäcka de barn som har hög frånvaro och få dem att, ofta långsamt och steg för steg, komma tillbaka till skolan. Hon hittade runt 20 barn som hade väldigt hög frånvaro. Var gränsen går för när detta ska ses ett problem, är upp till varje kommun. I Bjuv har man i och med de nya erfarenheterna dragit gränsen vid tio procents frånvaro.

– Då går vi in och pratar med eleven. Vi måste gå in redan när de första tecknen visar sig. Det kan vara att en elev ofta kommer sent eller att man aldrig dyker upp på vissa lektioner, säger Eva Elg.

För att ta tag i frågan tittade hon på framgångsrika exempel från andra kommuner, och hamnade i Landskrona. Där har man sedan två¨och ett halvt år arbetat för att föra ut kunskap bland lärare om hur man tidigt upptäcker riskfrånvaro.

Anpassade matten

Det var också Eva Elg som kontaktade Izabell för snart ett år sedan. Tillsammans har de pratat, och pluggat.

– Till exempel när det gäller matte, som jag hade svårt för. Då tog vi som exempel om man ska renovera en tatueringsstudio. Då behöver man ju mäta, till exempel hur mycket tapet som behövs. Då förstod jag, säger Izabell Roos.

I Bjuv har arbetet hittills varit framgångsikt. De åtta elever som var hemma på heltid, är nu alla tillbaka i skolan, berättar Eva Elg.

– Men på sikt jobbar jag för att jag inte ska behövas i Bjuv utan att man jobbar med detta själva ute i skolorna. Nu handlar mitt arbete mycket om att följa upp eleverna i gymnasiet och se till att de går kvar, säger hon.

Izabell trivs numera i skolan.

– Det är en helt underbar skola med sköna människor, säger hon.