I den lantligt belägna trädgården står rymliga burar på rad, fyllda med halm för att mota bort januarikylan. Här bor avelsdjuren, honor och hanar i var sin ände.
Pia Ohnell på Flädergården i Täppeshusen utanför Viken i Skåne började föda upp kaniner för sitt eget hushåll, men nu har hon både slakteri och gårdsbutik.
Flädergården producerar själv omkring 500 slaktdjur om året men det täcker inte behovet.
– Vi har sex gårdar knutna till oss som föder upp djur, för våra räcker inte, de tar slut direkt, säger Pia Ohnell.
Produceras mindre än behovet
Kaninen finns på topplistan när svensken väljer sällskapsdjur – men inte som kött på tallriken.
Ändå produceras det inte på långa vägar så mycket kaninkött som det skulle behövas.
– Tillgången på svenskt kaninkött täcker bara 30 procent av efterfrågan, säger Malin Sundmark, ordförande i Sveriges Kaninproducenters Förening.
Sveriges Lantbruksuniversitet har därför sökt pengar till ett Europeiskt Innovations Partnerskap, ett projekt för att få fart på kanin-näringen. De har tagit fram en projektplan för storskalig kaninuppfödning, ett sätt är att ställa om gårdar som slutat med annan produktion.
– Det är ett ganska billigt djur att starta med. Syftet med projektet är att utveckla ett optimalt koncept för kaninproduktion i Sverige. Ett koncept som fungerar vad det gäller lönsamhet, djurhälsovård, djurvälfärd, marknadsföring och hela vägen ut till kund. Jag tror det finns utrymme för väldigt många producenter, säger Malin Sundmark.
Finkrogarna har satt kaninen på menyn
Köttet är både miljövänligt och nyttigt, men inte alla är bekväma med tanken på att äta kanin. Pia Ohnell har mött alla reaktioner:
– Faktiskt för det mesta är det positivt. Andra förfasar sig och säger ”aldrig i livet” och då refererar de ofta till att kaninen är gullig.
Hur smakar kanin?
– Ungefär som kyckling eller kalkon, smakneutralt.
I dag produceras årligen cirka 1,8 miljoner ton kaninkött i världen, främst i Kina och Sydeuropa.
På 1930-talet exporterade dock även Sverige kaninkött, omkring 2 miljoner slaktade kaniner per år. Men under krigsåren matades kaninerna med rovor, vilket gjorde köttet illasmakande. Man provade då att lägga köttet i mjölk men det var inte heller någon kulinarisk succé, så istället slutade folk äta kanin.
Nu är det finkrogarna som satt kanin på svenskarnas meny igen.
Tror du kaninköttet kommer att få högre status framöver?
– Definitivt, kaninköttet är ju klimatsmart, har ganska låg inverkan på jordklotet. Du får ut ganska mycket kött mot vad den stoppar i sig – den är en god grovfoderomvandlare – så det tror jag faktiskt. Det är nästa proteinkälla, säger Pia Ohnell.