Rådvill och ny i Sverige – då finns Stadsdelsmamman

Uppdaterad
Publicerad

Helsingborg var först i landet med att ha Stadsdelsmammor och projektet har blivit framgångsrikt.

Efter två år finns 30 kvinnor som fungerar som stöd och en första kontakt för andra kvinnor att bli delaktiga i samhället.

Att ge nya invånare kunskaper som underlättar i vardagen, sprida samhällsinformation och bryta social isolering är en utmaning för Helsingborgs stad och andra myndigheter.

Särskilt svårt är det att nå de kvinnor som saknar både arbete och språkkunskaper.

I några stadsdelar är behovet extra stort, och det var där Stadsdelsmammorna introducerades för två år sedan.

– Man tänker medmänskligt, hur man själv hade känt om man varit isolerad och saknat nätverk. Den första jag ringer om jag behöver fråga om något jag inte vet, det är kanske min mamma – men om jag inte har min mamma här eller har några vänner att fråga? Det handlar mycket om det, alla behöver ett stöd i att må bra, säger Malin Grahn Marksell, projektledare på Planteringen.

30 stadsdelsmammor

Först ut var Planteringen, sen Drottninghög – och nu finns 30 utbildade stadsdelsmammor spridda över hela staden.

–  Många blir ju lite sådär ”vad är en stadsdelsmamma”, och man ger dem lite information, att man vill vara en utsträckt hand –och det har bara varit positivt. Det är många som inte vill gå fram och fråga, eller vågar gå ut för att de inte känner till hur de ska bete sig. Då är det bra att vi finns där föra att hjälpa dem, säger Britt-Louise Jonsson som är stadsdelsmamma på Drottninghög.

Koncept från Tyskland

Konceptet, som hämtats i Tyskland, bygger helt på ideella krafter – och engagemanget är stort.

Stadsdelsmammorna har skapat sociala nätverk och har blivit naven i olika mötesplatser, som Lilla Stugan på Planteringen där det exempelvis hålls språkcafé, systuga och föreläsningar.

De ordnar utflykter och aktiviteter, syns och finns tillgängliga.

Och mycket hjälp ges direkt till den som behöver den – oftart med vardaligliga saker.

De kan berätta hur reglerna i tvättstugan fungerar eller hjälpa till att läsa brev.

När allt känns nytt

– Jag har hjälpt andra kvinnor när deras barn blivit sjuka, att de måste anmäla att det till skolan. De visste inte, de brukar inte göra sådana saker. Allt är nytt här i samhället, därför behöver de mer information om hur samhället fungerar, till vem de ska vända sig om något händer, om de får problem eller behöver hjälp med något. Till exempel om de vill skriva in sitt barn på förskolan, säger Nawal Bakrawi som är stadsdelsmamma på Planteringen.

Fler kommuner är intresserade av konceptet, bland annat Båstad där man nu startar projektet ”Byamor”.

Och Helsingborg hoppas kunna utveckla projektet ytterligare, en ansökan om EU-medel har just lämnats in.

Start på en ny rörelse

– Jag ser det mycket som att vi försökt börja en rörelse här. Någonting händer när man lyfter en grupp och när man viktiggör människor. På sikt tror jag det kan bidra till en positiv utveckling av våra stadsdelar, ökad gemenskapoch att man kommer närmare arbetsmarknaden. Det gäller både kvinnorna vi utbildat, det är viktigt för dem, men också för dem som de når, säger Malin Grahn Marksell.

– Jag är mycket stolt. Jag vill höja statusen för kvinnorna, vi kan göra saker tillsammas. Vi kämpar för att våra barn ska leva tillsammans och skapa ett bra samhälle, säger Nawal Bakrawi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.